Aidans ord ekade i mitt huvud.

'Du har vadå?' frågade jag chockat och han kollade på mig för att sen kolla ner i golvet.

'Al, jag älskar dig fortfarande' sa han och jag tappade talförmågan.

Aidan lutade sig fram och kysste mig.

Ingen kunde vara gladare än mig nu.

Det var förvisso jag som gjorde slut förra gången, men det var något inom mig som aldrig riktigt ville lämna honom.

Jag mådde bra, han gjorde mig hel.

'Jag kommer sakna dig'

Aidan kollade in i mina ögon.

Jag ville gråta.

'Du får inte glömma mig när jag är borta' sa jag och svalde hårt.

'Det skulle jag aldrig göra' sa han och kysste mig. 'Alison Miller, jag älskar dig'

Mamma log mot oss och jag gav Aidan en sista kram innan jag sen gick iväg med mamma.

'Hur känns det gumman?' frågade hon när vi satt oss i planet.

'Jag har väl åkt flygplan förut?' sa jag och kollade på mamma som suckade.

'Inte det, jag menar att du är med Aidan igen'

'Jaha, jo, det känns väl bra' sa jag. 

'Vill du verkligen lämna honom så länge?' 

'Jadå, det är lugnt. Vi kan nå varandra på andra sätt' sa jag och nickade, fast jag egentligen bara ville sticka härifrån till Aidan. 

'Vi är framme gumman' sa mamma och jag öppnade ögonen. 

Jag skulle göra vad som helst för en påse godis och en film just nu.

När vi fixat alla saker och tagit alla väskor och kommit fram till hotellet slängde jag mig i min säng.

Nästa dag

Mamma var inte hemma, hon är säkert på jobbet.

Jag gick in i köket och mycket riktigt såg jag en lapp på kylskåpet.

"Är på jobbet, jag vet inte riktigt hur länge. Jag kommer bara hem en sväng sen och kollar så att allt är okej innan jag ska på en personalfest.

Det ligger pengar på bänken, och om det inte räcker får du mer när jag kommer hem. Älskar dig. kram, mamma "

Jag gick in på toaletten och sminkade mig och plattade håret.

Jag gick sen ut igen och bytte om från min pyjamas till ett par svarta shorts, en magtröja och ett par vita converse.

Jag tog min handväska och la ner nycklar mobil mammas pengar och lite andra nödvändiga saker.

Jag satte mina solglasögon på huvudet och gick sen ut och fram till hissen.

'Goodmorning miss Miller' sa en man som jobbade i personalen på hotellet.

'Goodmorning Mason, what a beautiful day, don't you think?' 

'Really' svarade han och jag log medan jag gick förbi honom och tog på mig solglasögonen riktigt.

Min mobil ringde.

'Hallå?'

'Hej älskling'

Jag log när jag hörde Aidans röst.

'Hej' sa jag glatt.

'Saknar dig'

'Jag saknar dig med'

Jag kunde höra att han pratade med någon.

'Jag ska hälsa ifrån Chelsea att hon saknar dig' sa han.

'Säg att jag saknar henne med' sa jag.

Jag skulle verkligen vilja vara där med dem.

Jag visste inte att jag skulle sakna dem såhär mycket. 'Vad gör ni?'

'Inte så mycket' svarade han och jag nickade fast att han inte kunde se det. 'Men jag måste gå nu, vi hörs senare'
Innan jag hann svara hade han lagt på.

Jag kollade förvånat på mobilen och la sen ner den i väskan.

'Hej raring' sa mamma när hon kom in.

'Hej' svarade jag och hon log mot mig för att sen gå in i sitt sovrum och stänga dörren.

Någon halvtimme senare kom hon ut igen med håret fint uppsatt, hade på sig en röd klänning och ett par röda klackskor.

'Vad fin du är' sa jag och log mot mamma.

Hon log tillbaka.

'Tack hjärtat' hon pussade min panna och tog sen upp sin plånbok. 'Här har du lite pengar'

'Tack, men jag behöver dem inte' sa jag och räckte fram handen till mamma igen.

'Spara dem då' svarade hon och log.

Hon vände sig sen om och gick fram till dörren.

'jag kommer nog hem sent inatt, jag vet inte riktigt när. Ring om det är något så kommer jag hit med en gång'

'Jag ska nog klara mig' svarade jag och hon log.

'Vi ses sen' sa hon och gav mig en slängkyss för att sen gå ut.

Jag stängde ner datorn och la ner pengarna i min plånbok.

Jag tog min väska och tog på mig mina converse för att sen gå ut och fram till hissen.

Klockan var runt sju och det var riktigt varmt.

Jag slängde på mig ett vitt linne som slutade ungefär vid troskanten och ett par korta "sovshorts".

Jag tog med mig godiset och satte mig framför tv:n i mitt rum. 

Jag la mig på mage i soffan och stoppade in en bit choklad i munnen. 

Jag tog upp min mobil och slog in Aidans nummer.

'Ja?' svarade han, aningen besvärat?

'Hej' svarade jag och log för mig själv.

'Hej babe, vad gör du?'
'Ingenting, det finns inget roligt att göra här. Mamma är bara och jobbar hela tiden och det finns inget annat jag kan göra'
sa jag och suckade.

'Gå ut och skaffa en kompis då, det är du ju så bra på vanligvis' sa han och jag skrattade. 'Men du, jag måste gå nu, ringer tillbaka sen'

Aidan la på och jag suckade för att lägga mig på rygg och lyssna till ljudet av tv:n.

Varför var han tvungen att gå varje gång vi pratade i telefon?

Vill han inte prata med mig?

Jag kastade telefonen genom rummet och ångrade mig så fort jag släppt den.

Jag satte mig upp och pustade utt när den landat i min resväska som stod uppen på golvet.

Jag la mig ner igen.

Jag kanske skulle ut och skaffa vänner?

Men det får bli imorgon.

Jag vaknade av att solen sken i mina ögon.

Jag suckade och vände mig om, men kunde inte somna om.

Jag gick ut i köket och såg en lapp på kylskåpet.

"Hej raring!

Jag är på jobbet, kommer nog hem sent ikväll.

Det ligger pengar i skåpet om du vill ha.

Om det inte räcker kan du komma förbi jobbet och hämta mer sen.

Älskar dig, mamma"
Jag skakade på huvudet och gick fram till kylskåpet.

Mamma var hopplös.

Hur mycket pengar tror hon att jag gör slut med på en dag?

Jag tog fram yoghurt och hällde upp det i en skål för att sen gå till vardagsrummet och slå på tv:n.

Tråkigt, redan sett, gammalt, tråkigt, tråkigt, tråkigt..

Det slutade med att jag kollade på nyheterna, vilket inte var så roligt.

Jag bytte kanal igen och såg en reklam med Justin Bieber.

Han var bara för mycket den killen.

Jag kom ihåg när jag och Amy brukade sitta hemma hos henne och skoja om han, hans låtar, hur han såg ut.

Amy..

Jag saknade henne, men jag kunde slå vad om att hon inte saknad mig ett dugg, eller iallafall tänkte hon inte på mig så mycket som jag tänkte på henne.

Jag suckade och tog med mig skålen ut i köket och sköljde ur det sista av yoghurten.

Jag gick in på mitt rum och in på toaletten för att ta en dusch.

Jag satte på vattnet och kände hur det iskalla vattnet träffade min kropp.

Jag flämtade till och tryckte mig bakåt mot väggen.

Jag gick ut från duschen, vet inte riktigt hur länge jag stod där.

Jag virade en handduk om mig och drog min hand genom håret.

Jag gick ut från badrummet och gick fram till min resväska.

Jag tog upp mobilen som fortfarande låg där och såg att jag hade tre missade samtal från Aidan.
Jag ringde upp.

'Ja?' sa han och suckade.

'Jo, du hade ringt'

'Jo, ja, det var inget viktigt' sa han och jag suckade.

'Inget viktigt?'

'Nej, jag hinner inte prata nu, vi hörs. Puss' sa han och la på.

Han har betett sig konstigt de sista timmarna.

Vill han inte prata med mig längre?

Jag slängde telefonen på sängen och tog sen upp ett par jeansshorts och en usa magtröja ur väskan.

Jag tog på mig underkläder och slängde sen på mig kläderna.

Jag gick in i badrummet och blåste håret och sminkade mig.

Jag behövde inte platta håret så jag gick istället ut och övervägde vilka skor jag skulle ha.

Alisons perspektiv

Jag går genom den stora byggnaden och ut på andra sidan där alla i min klass sitter. Där alla i min klass alltid sitter på lunchen.

Allas blickar vänds mot mig när jag kommer ut.

Jag kollar runt på alla.

Jag ser Aidan, Carter, Jordan och Chelsea sitta där dem alltid sitter på lunchen.

Aidan kollar på mig och Chelsea vinkar med handen och menar att jag ska komma dit, men det har jag inga som helst planer på.

Jag vänder istället på huvudet och söker efter Amy. När jag ser henne kollar hon inte ens på mig.

Jag skyndar mig bort mot henne och när hon ser mig skiner hon upp.

Hon reser sig upp och kramar om mig hårt.

Jag kollar bort mot Aidan och hans gäng, och kan inte undgå att lägga märke till deras förvånade blickar.

Ett och ett halvt år tidigare

'Kommer ni eller?' frågar jag de andra.

Aidan kommer fram till mig och kollar på mig för att sen vända sig mot de andra.

'Idag?'

Alla nickar, alla förutom Chelsea.

Jag börjar gå med Aidan bredvid mig, och de andra går tyst efter oss.

För några år sen var detta min dröm, att får vara en av dem coola. Ville vara en som alla ville vara med.

Och nu går jag här, med skolans populäraste kille, och är den popuäraste i tjejen. 

För några år sen skulle jag inte haft en tanke på att ens prata med dem.

Då var jag den blyga, konstiga tjejen som åt alldeles för mycket, men inte längre. 

Jag har alltid varit intresserad av Aidan.

Han är välbyggd, har brunt hår och himmelsk blåa ögon.

Jag var intresserad av honom tillls vi blev tillsammans och jag blev mer populär än vad jag var då. 

Jag tog ett sommarlov och gjorde om mig totalt.

Jag ville inte vara den tjejen som ingen såg, hon-konstiga-som-jag-inte-vet-namnet-på.
Jag ville vara en annan person, och så blev det.

När sommarlovet var över och skolan började var jag inte alls samma person, plötsligt var jag Alison Miller, hon som alla såg.

När jag kom tillbaka var Aidan störtkär, han satt och stirrade på mig i klassrummet.

Han började prata med mig och rätt som det var hade jag hamnat i deras gäng.

Chelsea har alltid gillat Aidan, men han har aldrig haft ögon för henne.

Hon blev tokig på mig.

Hon hatade mig från första början, från första gången Aidan kollade på mig.

När vi sen blev tillsammans hamnade jag plötsligt högst i toppen i gänget.

På bara en månad i skolan låg jag högst upp i listan och alla visste allting om mig.

Jag måste säga att det var roligt i början, och jag var lyckligare än någon annan när Aidan äntligen såg mig.

Men efter ett tag gjorde vi slut, eller rättare sagt jag. Vid det laget trodde jag att jag skulle förlora allt igen, att jag skulle bli samma person som innan, men gud vad fel jag hade. 

Jag hade kvar min plats högst i toppen och allt var som normalt, fast utan Aidan.

Men det bärde även med sig nackdelar.

Jag förlorade min bästavän på kuppen.

Amy.

Då brydde jag mig inte.

Jag var alldeles för blind av all popularitet.

Jag går in till mitt hus och Aiden hänger vant efter.

Vi brukade alltid vara hemma hos mig när vi var tillsammans.

Det passade så bra, mina föräldrar är aldrig hemma och hans alltid hemma.

'Hej' säger jag och ler mot Adam, min lillebror.

'Tjena' säger Aidan och rufsar till Adams hår.

Adam ler och går sen upp för trappan till sitt rum.

Barnvakten måste vara här någonstans.

'Vad händer ikväll?' frågar Aidan och går fram till kylskåpet och tar fram en cola till mig och en till honom.

'Jag vet inte' svarar jag och i samma ögonblick börjar det ringa i min ficka. 'Hallå?'

'Hej gumman' säger mamma och jag ler. 'Jo, det är så att jag har en sak att göra i Kalifornien, vill du hänga med?' 

'Jaha, okej, när?' 

'Ikväll, vi kommer vara borta ett tag tror jag, det har med jobbet att göra'

'Jaha, hur länge är ett tag?'

'Kanske ett år eller två'

'Så länge?'
'Ja, du behöver inte om du inte vill'

'Skojar du eller? såklart jag vill!'

'Okej, kommer och hämtar dig vid sju så åker vi till flygplatsen då, hör av mig lite senare'

'Okej, puss'

Jag lägger på och kollar på Aidan som kollar frågande på mig. 'Ja, jag vet inte vad ni ska göra ikväll, men jag ska till Kalifornien'

Han kollar förvånat på mig och ser ut som ett frågetecken. 'Det var mamma'

Han skrattar och nickar.

'Förstår, hur länge?' frågar han och jag rycker på axlarna.

'Ett, två år' svarar jag och han nickar. 

'Som vanligt då alltså'

Jag nickar och kollar på de andra, Jordan, Carter och Chelsea.

Alla utom Chelsea ser förvånade ut, hon ser bara glad ut.

Jag vet att det är för att hon tror att hon kommer hamna på toppen igen.

'Vi ska nog gå nu' säger Jordan och kollar mot Chelsea och Carter som nickar.

'Ska du med?' säger Chelsea på väg ut och kollar på Aidan som skakar på huvudet.

'Jag stannar en stund till'

Chelseas ansiktsuttryck stelnar till och hon ger mig en dödsblick innan hon sen går ut från mitt rum och en stund senare kan  jag höra dörren smällas igen där nere.

'Jo, Al' säger Aidan och kollar snabbt på mig för att sen kolla ner i golvet.

'Vad?' frågar jag och han kollar upp på mig igen.

'Jo, då när vi, du, gjorde slut så var det... något inom mig som inte ville gå vidare' säger han och jag kollar stumt på honom.

'Så du?.. när jag?... fortfarande?' säger jag och han nickar.

Han drar mig mot sig och kollar mig i ögonen.

'Jag har fortfarande känslor för dig'