lovestories

Direktlänk till inlägg 19 juni 2013

We Belong Together - Ch. 11

Av Elin Holmkvist - 19 juni 2013 11:45

Jag var inte speciellt blyg, och tyckte inte det var jobbigt eller pinsamt med Rickards vänner.

En av killarna hette William.

Han hade kort blont hår, och han hade det snyggt fixat med vax i, och han hade blåa ögon.

Han var ocksä rätt snygg kroppsligt sätt.

Han var smal, men ändå muskulös på samma gång.

Jag skulle aldrig erkänna det, men han var väldigt snyggt.

Det var han andra också, han hette Karl.

Karl hade brunt hår, lite längre än Williams och även han hade fixat det snyggt med vax, och han hade bruna ögon, lite mörkare än mina.

Hans kroppsbyggnad var väldigt lik Williams faktiskt, men William var något längre än Karl.

'Här har du laddaren' sa Rickard och gav mig ett plastpaket med en laddare i.

'Tack, du är bäst' sa jag och reste mig upp för att gå in till mitt rum och sätta mobilen på laddning.

Så fort den hade laddats lite tog jag upp den och kollade på alla sms jag fått av Jakob.


"Hej babe, saknar dig, hoppas du kommer hem snart <3"

"Vad gör du? <3"

"Är du där?"

"Julia? kan du ringa mig?<3"

"Varför svarar du inte?"

"Vad gör du?<3"

"?"

"..."

 

Även fast jag inte orkade tänka på allt det med killar och så tyckte jag synd om honom.

Han hade faktiskt inte gjort något, ingenting som hade hänt var hans fel.

Jag menar, han är ju fortfarande min pojkvän och jag är fortfarande hans flickvän.

Jag hade fem missade samtal ifrån honom.

Jag slog in hans nummer och ringde.

'Hallå?' hörde jag honom säga och mitt hjärta började slå i bröstet.

Hur mycket jag än gillade Alexander och hur mycket jag än ville ha honom, så älskade jag fortfarande Jakob, och hans djupa röst var som musik för mina öron.

'Hej älskling, förlåt för att jag inte svarat, min mobil har varit död och jag hade ingen laddare' sa jag snabbt innan Jakob hann avbryta mig.

'Julia, det är lugnt, jag var bara lite orolig och så för att du inte svarade, men det är okej nu' sa han och jag pustade ut.

'Vad gör du?' frågade jag och la mig ner på sängen.

'Inte så mycket, är på stranden med några kompisar, vad gör du då?'

'Nehe, jag gör inte så mycket'

'Okej, jag saknar dig jätte mycket'

'Jag saknar dig också, verkligen jätte mycket'

Det var ingen lögn, det gjorde jag verkligen.

Jag saknade honom något sjukt, så sjukt att det gjorde ont, men det kanske var bra att vara ifrån varandra för ett tag.
Vi pratade på om allt möjligt i nästan en timme innan Rickard öppnade dörren.

Jag kollade på honom och hans kompisar från där jag låg i sängen.

'Vad?' sa jag efter en stunds tystnad.

'Vi ska till stranden, undrade bara om du vill hänga med?' sa Rickard sen och jag nickade.

'Jag ska bara byta om' sa jag och Rickard nickade.

'Älskling, jag måste lägga på, men jag ringer dig sen, okej?'

'Okej, puss, älskar dig'

'Älskar dig med'

Jag la på och kollade upp på Rickard som stod och flinade mot mig.

'Vad?' frågade jag och han skrattade.

'Nej, du är bara så söt när du pratar med dina killar' sa han och jag suckade.

'Gå ut nu så jag kan byta om'
Jag bytte om till min USA bikini, ett vitt linne som visade min navelpiercing, samma svarta shorts och tog på mig ett par vita converse.

 

'Är du klar snart eller?' sa Rickard och knackade på dörren.

'Jaa, ta det lugnt' svarade jag och öppnade dörren.

Vi gick ut och hoppade in i Rickards bil.

Jag fick sitta fram, vilket jag var rätt glad över.

Jag hade ingen lust med att sitta och trängas i baksätet med Rickards kompisar direkt.

När vi kom fram till stranden tog det lång tid för oss att hitta en perfekt plats som alla gillade, men tillslut hittade vi en.

Ärligt talat var vi helt ensamma, utom synhåll eller hörhåll för någon på stranden, det var rätt skönt, lite avsides sådär. 

Jag satte mig ner på handduken jag hade med mig, jag visste inte riktigt om jag ville ta av mig till bikinin. 

Det kändes pinsamt på något sätt, alla tre killar var 25, vilket betyder 9 år äldre än mig. 

Mina tankar vandrade iväg på allt och inget, och jag ryckte till när jag kom tillbaka till verkligheten utav att Sebastians mobil ringde. 

Det visade sig att han och hans familj har en sommarstuga här som de alltid åker till sommaren, och det var visst hans lillasyster som ringde, Josefine. 

Hon ville också komma hit. 

Det fick mig att pusta ut, jag kände Josefine och vi brukade faktiskt vara väldigt mycket när vi var yngre, riktigt mycket faktiskt.

'Här är ni, det tog ju jätte lång tid att hitta er' sa Josefine när hon kom.

Hon ställde ner sina grejer på marken.

När jag såg hur lite jag kände igen henne förstod jag hur längesen det var vi sågs.

När hon hade ställt ner sina grejer och vände på sig fick hon syn på mig.

Hennes blick fastnade på mig och hennes leende blev bredare för varje sekund som hon kollade på mig.

Jag log lika brett tillbaka och reste mig sen.

Vi stod och kramade varandra en bra stund och jag skrattade lite.

Josefine hade brunt långt hår, men för ett tag sen hade hon färgat underhåret blont.

Hon hade en blandning mellan bruna och blåa ögon.

De var som ett mörkblått sträck runt om irisen, och sen blev det ljusare inuti, och precis vid puppilen blev dem bruna.

Josefine var inte lika smal som jag, men hon var inte stor heller, hon var nästan precis lagom.

Hon var inte alls lika brun heller, hon var rätt blek, men det hade hon alltid varit, hon hade det pigmentet.

Hon och jag såg helt olika ut ändå, men vi var fina på våra egna sätt.

Josefine ville att jag skulle hänga med ner och bada.

Först tvekade jag.

Jag tyckte inte om att bara vara i bikini framför Rickards kompisar.

Tillsut fick hon mig att säga ja.

Jag tog sakta av mig mina skor, försökte dröja ut på tiden.

Sen tog jag av mig mitt linne och mina shorts.
Jag sprang ner till vattnet och hoppades på att ingen utav Rickards kompisar hade sett mig.

Vi badade en stund och när vi kom upp igen skyndade jag mig att vira handduken om min kropp, och satte mig sen i en solstol som vi haft med oss.

Tillslut suckade Rickard och kollade på mig.

'Du kommer inte få någon färg om du sitter med handduken om dig'

'Jag har tillräckligt med färg' sa jag sen och han suckade återigen.

Han lutade sig fram så att våra kinder låg mot varandra.

'Du om någon ska inte vara rädd för att visa din kropp, mina vänner är inte några att vara rädd för' viskade han och jag suckade. 

Jag satt en liten stund till i handduken, och med väldigt mycket övervägande och tvekande tog jag av mig handduken, jag menar, Josefine låg ju och solade. 


När jag hade solat ett bra tag, stängt ute resten av världen satte jag mig upp. 

Jag var verkligen jättevarm. 

Mitt hår hade torkat sen länge tillbaka och jag tog ut tofsen som satt i. 

'Ditt hår har blivit längre sen sist vi sågs' sa Josefine och jag log. 

'Jag tar det som en komplimang' 


 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Elin Holmkvist - 4 juli 2013 00:57


Jag tog laptopen, och när jag gick in på mitt rum var jag noga med att se till att ingen var i mitt rum och att dörren var stängd riktigt. Jag satte mig på sängen, startade datan och gick in på min skype. Till min lycka var Aubrey inne. Jag r...

Av Elin Holmkvist - 3 juli 2013 22:40

Jag och Chaz stannade vid en tom lekplats och satte oss på varsin gunga. Jag tog tunga andetag och försökte slappna av. När Chaz frågade hur jag mådde brast allting. Tårarna började forsa ner för mina kinder och Chaz nästan flög fram till mig. ...

Av Elin Holmkvist - 3 juli 2013 19:03

'What if they don't like me?' klagade jag och stannade. Klumpen i min hals växte och det kändes som alla mina organ i magen drog ihop sig till en knut. Jag svalde hårt flera gånger. 'They'll love you, I promise!' svarade Chaz och jag stannade. ...

Av Elin Holmkvist - 3 juli 2013 17:27


Söndag, 21.30 Okej, jag borde ha packat innan, men jag var för upptagen med annat. Jag skyndade fram och tillbaka i mitt rum. Slängde kläder hit och dit, plockade fram hörlurar, plockade fram skor, slängde dem hit och dit. När jag packat halv...

Av Elin Holmkvist - 3 juli 2013 16:27

'Hej, du måste vara Julia' sa kvinnan som jag antog var Jakobs mamma. Jag nickade och vi log mot varandra. 'Jag heter Linda, jag är Jakobs mamma' sa hon sen och log ännu bredare. 'Jakob har sagt mycket bra om dig' 'Mamma, det räcker' sa Ja...

Presentation

Välkommen till min blogg :) Här kommer det (nästan) varje dag upp delar på dom noveller jag än så länge skriver :) Enjoy :)

Fråga mig

1 besvarad fråga

Kalender

Ti On To Fr
          1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18 19 20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2013 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards