'Jag måste gå nu' sa Chaz och jag nickade.

'Okej'

'Kan jag få ditt nummer?' frågade han och jag nickade.

'Visst' svarade jag och gav honom min telefon.

Han gav tillbaks den och log mot mig.

'Vi kanske kan träffas imorgon eller så?' sa han och jag nickade.

'Självklart'

Han log mot mig och gav mig en kram innan han sen gick.

Jag slängde mig på soffan och slog på tv:n.

Dem hade verkligen inga bra tv kanaler.

Jag suckade och stängde av.
Jag tog upp mobilen och suckade.

Ingenting utav varken Aidan eller de andra.

Amy var aldrig sån, så fort jag tänkte på henne skrev hon till mig, som att hon kunde läsa mina tankar.

Jag suckade återigen och la ifrån mig mobilen.

Jag tog min väska och min mobil för att sen lämna hotellrummet.

'Hej, mamma. När slutar du ikväll?' frågade jag och hon suckade.

'Jag vet inte riktigt, vid ett halv två, hur så?' sa hon och jag suckade lite. Hur kunde hon jobba så länge. Fast i och för sig så var hennes jobb inte så jobbigt och hon blev inte trött utav det.

'Nej då, bara undrade' svarade jag och satte mig ner på en bänk.

Jag tog en klunk utav min iste och väntade på att mamma skulle säga något, men det gjorde hon inte. 'Men då ses vi senare, puss' sa jag och la på.

Jag gick in på sms och skickade ett till Chaz.

"Heeej !

Vad gör du ? :) // Världens snyggaste!"

Det dröjde inte länge innan jag fått svar.

"Alison?
Inte så mycket, träffas ? :) // Världens bästa och snyggaste!"

Jag skrattade åt hans sms.

"Nej, spöket laban!

Gärna för mig, var när ? :) // Glöm det, honsomärmycketsnyggareochbättre!"

"Okej, blev lite orolig där !

Jag vet inte, utanför ditt hotell? :) // Orkarinteförklarafördigattjagärbättre"

 

"Blir bra, puss"

Jag la ner mobilen i min ficka och började gå. 

Det pirrade i hela min kropp när jag tänkte på Chaz, varför?

Jag kan väl inte gilla honom, eller?

Nej, det går inte, det får jag inte göra.

Jag har träffat honom en gång, det går inte.

Jag var tvungen att stanna och tänka över allting.

Det är inte möjligt, det går inte.

Jag började gå igen och när jag såg Chaz vid hotellet stannade jag och ställde mig runt hörnet.

Mitt hjärta dunkade i 110, jag var nervös över att träffa honom.

Jag tog ett djupt andetag och började sen gå igen.

'Hej' sa jag och han kramade om mig.

Jag rös av hans närhet och jag kände att jag inte ville släppa honom.

Jag log mot honom och han log tillbaka.

'Vad vill du göra?' sa Chaz sen och jag ryckte på axlarna.

'Vet inte'

Jag kollade ner i marken och puttade till en sten.

'Vi kan ju gå upp till mig, mamma kommer inte hem förrän vid tre' sa jag som ett förslag och Chaz var på.

'Vilken film ska vi se?' frågade Chaz och jag ryckte på axlarna.

'Vilken som helst' svarade jag och han tog en och såg nöjd ut. 'Förutom den' la jag sen till och kollade på filmen han valt, Saw.

'Varför inte?' klagade han.

'Jag är inte så förtjust i den sortens filmer' svarade jag och Chaz flinade mot mig.

'Är du lite rädd?'

Jag bet mig i läppen.

'Nej då, sätt på den då' sa jag bara och försökte låta cool, men kom på mig själv med att låta hur töntig som helst.

Jag svalde hårt och drog en filt över mig.

'Rädd?' frågade Chaz och jag skakade på huvudet.

'Fryser bara' svarade jag, men han såg inte övertalad ut.

Jag ville egentligen bara stänga av eller göra något annat.

Det var helt mörkt i rummet och det enda ynka ljuset kom från tv:n.

Jag vet inte varför jag inte gillar skräckfilmer, jag bara får panik.

Det pep till i min mobil och jag tjöt till. Jag kollade på Chaz som flinade mot mig.

Jag tog upp min mobil och såg ett sms från mamma.

"Jag vet inte riktigt när jag kommer hem, det blir nog inte förrän vid 4-5, men imorgon är jag ledig hela dagen :)
Vad gör du nu?
Puss, mamma"

"Okej, jag är med en kompis. 

Vad ska vi hitta på imorgon när du är ledig då? :)

Puss <3"

 

"Jag tänkte att vi kanske kunde ta en tur på stan och så och kanske äta på resturang efter det?
Det är ju trots allt fredag :)

Älskar dig"

 

"Låter grymt!

Vi ses imorgon, älskar dig!"

'Ali?' sa Chaz och jag ryckte till och kollade på honom.
'Vad?'

'Lägg undan mobilen, vi kollar på film' sa han och jag svalde.

'Okej' sa jag och la ifrån mig den.

Jag vaknade av att en dörr stängdes.

Jag öppnade ögonen och såg mamma komma ut, fullt påklädd och sminkad, från sitt sovrum.

Hon log mot mig och jag log tillbaka.

Jag reste mig upp och gick in till köket.

'Hur mycket är klockan?' frågade jag samtidigt som jag gick fram till kylskåpet och tog fram yoghurten och hällde lite i en skål, för att sen sätta mig vid bordet.

'Halv tio' svarade mamma och jag nickade.

'När kom du hem?' frågade jag och hon ryckte lite på axlarna.

'Jag vet inte riktigt' sa hon och log.

Jag nickade och tog en sked yoghurt.

'Vad tycker du om den här?' frågade mamma och höll upp en illgul klänning med bruna blommor på.

Jag lyfte solglasögonen och satte dem på huvudet.

'Nej mamma, nej' sa jag och vände mig om. 

Hon gick iväg och jag ryckte till när jag vände mig om och såg Chaz stå utanför fönstret och kolla på mig.

Jag skrattade och gick ut till honom.

'Hej' sa jag och han kramade om mig.

Det pirrade i hela min kropp när Chaz armar omfamnade mig. 'Vad gör du?' frågade jag och kollade på honom.

'Jag väntar på några' svarade han och jag nickade. 'Vad gör du?'

'Jag är här med min mamma, hon är ledig idag' sa jag och han nickade. 'När kommer dina kompisar då?' frågade jag och han skakade på huvudet.

'Jag vet inte, snart antar jag' sa han och jag nickade.
Jag kollade ner på mina vita shorts och rättade till usa tröjan innan jag kollade upp på Chaz igen.

Han kollade in i mina ögon.

Chaz perspektiv

Nu kom jag ju på varför jag kände igen henne så mycket, att jag varit så dum och inte tänkt på det innan.

Alison är ju tjejen som Justin gillar.. damn. 

Att jag kunde missa det, inte bra. 

Jag visste att jag kände igen henne på något sätt, hur kunde jag vara så dum. 

Jag gillar ju henne också, han ska inte få henne. 

Fast jag är ju inte säker på att hon gillar mig tillbaka, hon kanske kommer gilla Justin mycket mer än mig? 

Alisons perspektiv

'Hallå, Chaz?'

Jag kollade på Chaz som stirrade på mig.

Jag knäppte med fingrarna och han ryckte till.

'Sa du något?' frågade han och jag skrattade samtidigt som jag skakade på huvudet.

'Nej, det var inget' sa jag bara.

Han nickade.

Jag ryckte till när jag kände en hand på min axel.

Jag vände mig om och kollade på mamma som log mot mig.

'Ska vi fortsätta?' frågade jag och hon nickade.

'Om du vill' svarade hon och jag nickade.

'Vi ska gå nu, men du får ha det bra, hörs sen' sa jag och kramade om Chaz så att det pirrade i hela min kropp.

'Hej då' sa han och gav mig ett leende innan jag och mamma gick iväg.

'Hur är det med Aidan?' frågade mamma.

Så fort jag hörde hans namn gjorde det ont inom mig.

Vad är det egentligen som händer mellan oss?

Jag har ingen aning om någonting längre.

Han har inte försökt få tag på mig och jag har inte ens haft en tanke på honom.

Jag kanske ska ringa honom sen, bara för att.

'Jo, det är bra' sa jag och mamma nickade.

 

'Är du klar?' frågade mamma och knackade lätt på dörren.

'Snart' sa jag stressat och drog lite mascara över ögonfransarna.

Jag kollade håret och sminkningen en sista gång innan jag sen bestämde mig för att det var perfekt.

Jag gick sen fram till min garderob och försökte välja något snabbt som jag kunde ha på mig.

'Gumman?' sa mamma igen vilket gjorde så att jag blev mer stressad.

'Jag är snart klar' sa jag snabbt och drog sen på mig en svart, tajt, hyfsat kort klänning med ett guldigt midjebälte. 

Jag tog på mig ett par svarta klackskor och en skinnjacka. 

Jag granskade mig i spegeln och rättade till klänningen en sista gång innan jag sen tog min handväska och gick med mamma ut. 

 

'Du är jättefin' påminnde mamma ännu en gång när vi satte oss vid ett bord. 

'Tack mamma, du med' svarade jag och hon log mot mig. 

När vi fått våran mat och allting satt vi och småpratade lite. 

'Hur är det mellan dig och Aidan egentligen?' frågade hon och jag fick tänka efter lite. 

Skulle jag vara helt ärlig så var det inte alls bra mellan oss.

Allting var helt konstigt, han var konstig. 

'Jo, det är väl bra' 

'Hur är det mellan dig och den andra killen' sa hon och jag fick fundera lite på vem hon menade. 

'Chaz? det är ingenting mellan oss, vi är bara vänner' sa jag och hon nickade. 

Justins perspektiv

'Kom' sa jag och drog med mig Ryan och Chaz in på ett kafé.

Jag gick fram och sa vad jag skulle ha och kollade sen runt lite medan killarna beställde.

Det var då jag såg henne.

En tjej med långt, mörkblont hår och solglasögon på huvudet.

Hon satt och läste en bok med en kopp i handen.

Jag vet inte riktigt vad det var med henne som gjorde henne så speciell.

'Kommer du?' frågade Chaz och jag kollade på honom.

'Va?'

När han sträckte fram min kopp med kaffe förstod jag och nickade.

Vi gick bort och satte oss vid ett bord precis bredvid tjejens.

Det var något med henne som gjorde att jag inte kunde kolla bort.

'Justin, vad är det du glor på?' frågade Ryan och jag kollade på honom.

'Ingenting' svarade jag och han kollade runt.

'Gjorde du ju' sa han och jag skakade på huvudet.

'Gjorde jag inte alls' protesterad jag och han suckade.

Jag sneglade på tjejen igen.

Hon pratade i sin mobil medan hon reste sig upp och tog sin väska för att gå ut från kafét.

'Justin, vad är det med dig?' frågade Chaz och jag ryckte till.

'Va?'

'Vad kollar du på?'

Ryan vände sig om mot dörren och kollade, men hon hade redan hunnit gå ut som tur var.

Precis som Ryan vände huvudet mot fönstret gick hon föbi. Han kollade ner i sin mobil.

'Det var säkert henne du kollade på' sa Ryan sarkastiskt och flinade över hur dumt hand tyckte det var.

Jag vet inte vad det var med mig, men när han sa det kunde jag inte låta bli att hålla tillbaka ett litet leende och jag kände en lätt rodnad spridas på mina kinder.

'Det var henne du kollade på' sa Chaz och kollade på mig för att sen kolla på Ryan.

'Nej..' sa jag tyst och kollade bort så att dem inte skulle se hur myckt jag log eller hur generad jag var.

Alisons perspektiv

'Mamma, jag behöver inte mer pengar' sa jag och satte mina solglasögon på huvudet. 'Nej, jag vill inte ha en present'

Jag skakade på huvudet och gick in på hotellet.

'Hur mår miss Miller idag?' frågade Mason och jag log.

'Bara bra, hur mår du själv?' frågade jag honom och han log tillbaka.

'Fint, tackar som frågar'

Jag log och började sen gå igen.

'Mamma, jag pratar inte med dig. Nej, jag vill inte bo själv, fast det gör jag ju praktiskt taget ändå'

Jag låste upp dörren till vårat hotellrum och la ifrån mig min väska och mina nycklar.

'Jag har pratat med Aidan' ljög jag. 'Hej då'

Jag la på och slängde mig i soffan.

Jag har inte pratat med Aidan sen i morse och då var han inte speciellt intresserad av att prata.

Jag har försökt ringa hela dagen men jag kommer bara till röstbrevlådan.

Jag slog in hans nummer och ringde. Röstbrevlådan igen.

'Hej, jag har försökt nå dig hela dan men du har inte svarat, vi behöver prata. Du kan väl ringa när du hör det här'

Jag slängde mobilen i sängen och satte på tv:n medan jag gick runt i rummet.

Jag tog fram min mobil och gick in på twitter, inget roligt, samma sak med Facebook.

Jag la ifrån mig telefonen igen och la mig på mage i sängen. 

Jag brydde mig inte ens om att byta kanal på tv:n.

Vad är det med Aidan? 

Gjorde jag ett dåligt val som blev tillsammans med honom igen? 

Jag började bli rastlös och gick runt överallt. 

Jag visste inte vad jag skulle göra. 

Antagligen väntade jag på att Aidan skulle ringa.

Tillslut bestämde jag mig för att gå ut en sväng, ränsa tankarna.

Jag tog min mobil och nycklarna samt min väska och gick sen ut från hotellrummet fram till hissen.

När jag gick ut från hotellet gick jag in i någon, men brydde mig inte ens om att kolla vem det var.

Jag uppfattade att det var några killar.

'Ursäkta' sa jag bara och höll min blick fäst i mobilen.

Kom igen, ring.

Jag ville inget hellre än att Aidan skulle ringa så vi kunde fått rätt ut allting.

Jag gick och köpte en glass och gick sen och satte mig på en bänk.

När min mobil ringde och jag såg att det bara var mamma blåste mitt hopp bort.

Jag har väntat i tre timmar plus det jag väntade imorse och han har inte ringt än.

'Ja?' sa jag och tog en sked glass.

'Hej, gumman, jag tror att jag kommer hem senare än tänkt. Måste jobba över idag'

'Jobbar du alltid över?' sa jag förtvivlat och slog ut med ena armen. Nu när jag behöver henne som mest får jag henne som minst.

'Nej gumman, men om du vill kan du komma upp på kontoret en stund, jag har bara pappersarbete' sa hon och utan tvekan reste jag mig upp.

'Jag kommer nu' sa jag och kunde se att mamma log.

'Jag väntar'

Jag la på och började gå mot mammas jobb. Så konsentrerad i mobilen märker jag knappt att jag går in i någon.

'Shit, förlåt' sa han och jag kollade upp.

'Jag ska säga förlåt, du fick ju glass på hela din tröja' sa jag och höll en hand för munnen.

'Sluta, det var bara en liten fläck' sa han och jag gav honom min sarvett så han kunde torka bort det. 'Får jag bjuda dig på en ny glass?'

Han log charmigt mot mig och jag tvekade lite.

Men jag hade ingen lust att mista en vän nu, och jag behöver verkligen någon annan än mamma.

'Visst' svarade jag och log.

'Så, bor du här?' frågade han och jag skakade på huvudet.

'Är här med min mamma' svarade jag och han nickade.

'Okej, vart kommer du ifrån?'

'Jag kommer ifrån Kanada, men just nu bor jag i NewYork och jag har gjort det största delen av mitt liv' svarade jag och han nickade.

'Jag kommer också från Kanada' sa han och jag skrattade. 

'Vilket sammanträffande'

Resten utav konversationen flöt på och jag behövde inte heller gå till mamma.

'Så, vart är din mamma nu?'

'Hon jobbar' sa jag och suckade tyst.

'Mycket?' frågade han och jag skrattade till.

'Mhm, hela tiden, jag träffar knappt min mamma' svarade jag och han nickade.

'Din pappa?'

'Han jobbar i Kina, så vi träffas inte så ofta' 

'Så din pappa jobbar i Kina, din mamma jobbar här och ni bor i New York, hur går det?' frågade han och jag skrattade.

'Jag bor hemma själv största delen utav året' svarade jag och han nickade.

'Är inte det lite tråkigt?'

'Nej, jag har mina vänner och min..' jag avbröt mig själv och tänkte efter.

Jag ville säga min pojkvän, men allting var så komplicerat nu.

Jag vet knappt hur det är mellan mig och Aidan.

'Dina vänner och?' frågade han och jag skakade på huvudet.

'Min..' sa jag och kollade runt som efter inspiration. 'Min hund' sa jag snabbt och han kollade på mig.

'Vad heter den?' frågade han och jag log.

'Fluffy' svarade jag och han log gulligt.

'Vilket gulligt namn' sa han och log. 'Apropå det, vad heter du?' frågade han och jag skrattade.

'Alison' svarade jag och han log. 'Du?'

'Chaz' svarade han.

Jag var tvärsäker på att jag kände igen det namnet, och jag började mer och mer känna igen honom från någonstans.

Jag granskade honom och han kollade frågande på mig.

'Vadå?'

'Nejdå, ingenting'

Vi blev avbrutna av att min mobil ringde.

'Hallå?' svarade jag och hörde mamma på andra sidan.

'Hej gumman, hur är det?'

'Mamma, snälla' savarade jag och suckade.

'Jag har pengar åt dig..'

'Mamma, jag vill inte ha pengar'

'Är du säker på att du inte behöver lite? ingen fin tröja du vill ha?'

'Mamma, jag vill inte ha pengar och jag vill inte ha en tröja'

'Är du säker? det är viktigt att du säger till om du vill ha något'

'Om jag skulle velat ha det skulle pengarna du redan gett mig räckt till det och lite till, du behöver inte ge mig mer'

'Okej, men ring om det är något, hoppas du har roligt'

'Hej då' sa jag och la på.

Chaz kollade frågande på mig samtidigt som det såg ut som att han skulle brista ut i skratt.

'Kom' sa han och vi började gå.

'Vill du ha en dricka eller något?' frågade han och jag skrattade lite.

'Du börjar låta som min mamma, om jag vill det har jag råd med det själv' svarade jag och Chaz skrattade.

'Guud' sa jag och kollade ner i marken samtidigt som jag gömde mitt huvud i händerna.

'Vadå?' frågade Chaz och jag kollade på honom.

'Min mamma är där borta' svarade jag och suckade.
'Vem då, hon som är påväg hitåt?' frågade han och jag nickade. 'Hon ser ju ut att vara din syster eller något' sa han och jag skrattade.

'Det är inte varje dag man hör det' svarade jag och han skrattade.

'Hej raring' sa mamma och kramade mig.

'Hej mamma' sa jag och log fejkat. 'Vad gör du här?' sa jag och försökte låta glad.

'Jag har rast och skulle ner och köpa en kaffe' sa hon och log mot mig. 'Vänta' sa hon och började gräva i sin väska.

Jag gjorde ett plågat ansiktsuttryck mot Chaz och mimade "Hjälp mig" oc det enda han gjorde var att stå där och försökte hålla sig för skratt. 

'Här' sa hon och höll fram pengar. 

'Nej tack, jag står nog över' 

'Ta dem' sa mamma och jag skakade på huvudet. 

'Jag behöver dem inte' 

Mamma tryckte ner dem i handen på mig och började sen gå. 

'Tjingeling' sa hon och log. 

'Vad är det den kvinnan inte förstår?' sa jag och kollade på Chaz som nu vek sig av skratt. 

'Din mamma var inte så farlig, men dina ansiktsuttryck slår allt' sa han och jag kollade frågande på honom. 'Det såg ut som att du skulle springa där ifrån vilket sekund som helst'

Jag skakade på huvudet.

'Jag hoppas att mamma inte såg det' sa jag och suckade. 'Jag skulle typ kunna donera pengar nu' sa jag och tryckte ner pengarna bland alla de andra i min plånbok.

'Vad ska vi göra?' frågade jag och kollade på Chaz som ryckte på axlarna.

'Ingen aning'

'Vi kan gå hem till mig, eller till hotellet' sa jag och Chaz log.

'Varför inte?'

Påväg hem pratade vi om allt möjligt.

Jag kunde inte ungå att tänka på hur mycket jag kände igen honom, men jag kunde inte, hur mycket jag än försökte, komma på varför eller från vad.

'Hej Mason, trevlig dag?' sa jag och log mot Mason som log tillbaka.

'Jätte trevlig, och din?'

'Utmärkt' svarade jag och han log mot mig innan jag sen gick vidare med Chaz mot hissen.

Jag undrar om dem i Crazy Stupid Love ska bo i Sverige eller om dem ska bo någon annan stans?

Beslutsångest..

Aidans ord ekade i mitt huvud.

'Du har vadå?' frågade jag chockat och han kollade på mig för att sen kolla ner i golvet.

'Al, jag älskar dig fortfarande' sa han och jag tappade talförmågan.

Aidan lutade sig fram och kysste mig.

Ingen kunde vara gladare än mig nu.

Det var förvisso jag som gjorde slut förra gången, men det var något inom mig som aldrig riktigt ville lämna honom.

Jag mådde bra, han gjorde mig hel.

'Jag kommer sakna dig'

Aidan kollade in i mina ögon.

Jag ville gråta.

'Du får inte glömma mig när jag är borta' sa jag och svalde hårt.

'Det skulle jag aldrig göra' sa han och kysste mig. 'Alison Miller, jag älskar dig'

Mamma log mot oss och jag gav Aidan en sista kram innan jag sen gick iväg med mamma.

'Hur känns det gumman?' frågade hon när vi satt oss i planet.

'Jag har väl åkt flygplan förut?' sa jag och kollade på mamma som suckade.

'Inte det, jag menar att du är med Aidan igen'

'Jaha, jo, det känns väl bra' sa jag. 

'Vill du verkligen lämna honom så länge?' 

'Jadå, det är lugnt. Vi kan nå varandra på andra sätt' sa jag och nickade, fast jag egentligen bara ville sticka härifrån till Aidan. 

'Vi är framme gumman' sa mamma och jag öppnade ögonen. 

Jag skulle göra vad som helst för en påse godis och en film just nu.

När vi fixat alla saker och tagit alla väskor och kommit fram till hotellet slängde jag mig i min säng.

Nästa dag

Mamma var inte hemma, hon är säkert på jobbet.

Jag gick in i köket och mycket riktigt såg jag en lapp på kylskåpet.

"Är på jobbet, jag vet inte riktigt hur länge. Jag kommer bara hem en sväng sen och kollar så att allt är okej innan jag ska på en personalfest.

Det ligger pengar på bänken, och om det inte räcker får du mer när jag kommer hem. Älskar dig. kram, mamma "

Jag gick in på toaletten och sminkade mig och plattade håret.

Jag gick sen ut igen och bytte om från min pyjamas till ett par svarta shorts, en magtröja och ett par vita converse.

Jag tog min handväska och la ner nycklar mobil mammas pengar och lite andra nödvändiga saker.

Jag satte mina solglasögon på huvudet och gick sen ut och fram till hissen.

'Goodmorning miss Miller' sa en man som jobbade i personalen på hotellet.

'Goodmorning Mason, what a beautiful day, don't you think?' 

'Really' svarade han och jag log medan jag gick förbi honom och tog på mig solglasögonen riktigt.

Min mobil ringde.

'Hallå?'

'Hej älskling'

Jag log när jag hörde Aidans röst.

'Hej' sa jag glatt.

'Saknar dig'

'Jag saknar dig med'

Jag kunde höra att han pratade med någon.

'Jag ska hälsa ifrån Chelsea att hon saknar dig' sa han.

'Säg att jag saknar henne med' sa jag.

Jag skulle verkligen vilja vara där med dem.

Jag visste inte att jag skulle sakna dem såhär mycket. 'Vad gör ni?'

'Inte så mycket' svarade han och jag nickade fast att han inte kunde se det. 'Men jag måste gå nu, vi hörs senare'
Innan jag hann svara hade han lagt på.

Jag kollade förvånat på mobilen och la sen ner den i väskan.

'Hej raring' sa mamma när hon kom in.

'Hej' svarade jag och hon log mot mig för att sen gå in i sitt sovrum och stänga dörren.

Någon halvtimme senare kom hon ut igen med håret fint uppsatt, hade på sig en röd klänning och ett par röda klackskor.

'Vad fin du är' sa jag och log mot mamma.

Hon log tillbaka.

'Tack hjärtat' hon pussade min panna och tog sen upp sin plånbok. 'Här har du lite pengar'

'Tack, men jag behöver dem inte' sa jag och räckte fram handen till mamma igen.

'Spara dem då' svarade hon och log.

Hon vände sig sen om och gick fram till dörren.

'jag kommer nog hem sent inatt, jag vet inte riktigt när. Ring om det är något så kommer jag hit med en gång'

'Jag ska nog klara mig' svarade jag och hon log.

'Vi ses sen' sa hon och gav mig en slängkyss för att sen gå ut.

Jag stängde ner datorn och la ner pengarna i min plånbok.

Jag tog min väska och tog på mig mina converse för att sen gå ut och fram till hissen.

Klockan var runt sju och det var riktigt varmt.

Jag slängde på mig ett vitt linne som slutade ungefär vid troskanten och ett par korta "sovshorts".

Jag tog med mig godiset och satte mig framför tv:n i mitt rum. 

Jag la mig på mage i soffan och stoppade in en bit choklad i munnen. 

Jag tog upp min mobil och slog in Aidans nummer.

'Ja?' svarade han, aningen besvärat?

'Hej' svarade jag och log för mig själv.

'Hej babe, vad gör du?'
'Ingenting, det finns inget roligt att göra här. Mamma är bara och jobbar hela tiden och det finns inget annat jag kan göra'
sa jag och suckade.

'Gå ut och skaffa en kompis då, det är du ju så bra på vanligvis' sa han och jag skrattade. 'Men du, jag måste gå nu, ringer tillbaka sen'

Aidan la på och jag suckade för att lägga mig på rygg och lyssna till ljudet av tv:n.

Varför var han tvungen att gå varje gång vi pratade i telefon?

Vill han inte prata med mig?

Jag kastade telefonen genom rummet och ångrade mig så fort jag släppt den.

Jag satte mig upp och pustade utt när den landat i min resväska som stod uppen på golvet.

Jag la mig ner igen.

Jag kanske skulle ut och skaffa vänner?

Men det får bli imorgon.

Jag vaknade av att solen sken i mina ögon.

Jag suckade och vände mig om, men kunde inte somna om.

Jag gick ut i köket och såg en lapp på kylskåpet.

"Hej raring!

Jag är på jobbet, kommer nog hem sent ikväll.

Det ligger pengar i skåpet om du vill ha.

Om det inte räcker kan du komma förbi jobbet och hämta mer sen.

Älskar dig, mamma"
Jag skakade på huvudet och gick fram till kylskåpet.

Mamma var hopplös.

Hur mycket pengar tror hon att jag gör slut med på en dag?

Jag tog fram yoghurt och hällde upp det i en skål för att sen gå till vardagsrummet och slå på tv:n.

Tråkigt, redan sett, gammalt, tråkigt, tråkigt, tråkigt..

Det slutade med att jag kollade på nyheterna, vilket inte var så roligt.

Jag bytte kanal igen och såg en reklam med Justin Bieber.

Han var bara för mycket den killen.

Jag kom ihåg när jag och Amy brukade sitta hemma hos henne och skoja om han, hans låtar, hur han såg ut.

Amy..

Jag saknade henne, men jag kunde slå vad om att hon inte saknad mig ett dugg, eller iallafall tänkte hon inte på mig så mycket som jag tänkte på henne.

Jag suckade och tog med mig skålen ut i köket och sköljde ur det sista av yoghurten.

Jag gick in på mitt rum och in på toaletten för att ta en dusch.

Jag satte på vattnet och kände hur det iskalla vattnet träffade min kropp.

Jag flämtade till och tryckte mig bakåt mot väggen.

Jag gick ut från duschen, vet inte riktigt hur länge jag stod där.

Jag virade en handduk om mig och drog min hand genom håret.

Jag gick ut från badrummet och gick fram till min resväska.

Jag tog upp mobilen som fortfarande låg där och såg att jag hade tre missade samtal från Aidan.
Jag ringde upp.

'Ja?' sa han och suckade.

'Jo, du hade ringt'

'Jo, ja, det var inget viktigt' sa han och jag suckade.

'Inget viktigt?'

'Nej, jag hinner inte prata nu, vi hörs. Puss' sa han och la på.

Han har betett sig konstigt de sista timmarna.

Vill han inte prata med mig längre?

Jag slängde telefonen på sängen och tog sen upp ett par jeansshorts och en usa magtröja ur väskan.

Jag tog på mig underkläder och slängde sen på mig kläderna.

Jag gick in i badrummet och blåste håret och sminkade mig.

Jag behövde inte platta håret så jag gick istället ut och övervägde vilka skor jag skulle ha.

Alisons perspektiv

Jag går genom den stora byggnaden och ut på andra sidan där alla i min klass sitter. Där alla i min klass alltid sitter på lunchen.

Allas blickar vänds mot mig när jag kommer ut.

Jag kollar runt på alla.

Jag ser Aidan, Carter, Jordan och Chelsea sitta där dem alltid sitter på lunchen.

Aidan kollar på mig och Chelsea vinkar med handen och menar att jag ska komma dit, men det har jag inga som helst planer på.

Jag vänder istället på huvudet och söker efter Amy. När jag ser henne kollar hon inte ens på mig.

Jag skyndar mig bort mot henne och när hon ser mig skiner hon upp.

Hon reser sig upp och kramar om mig hårt.

Jag kollar bort mot Aidan och hans gäng, och kan inte undgå att lägga märke till deras förvånade blickar.

Ett och ett halvt år tidigare

'Kommer ni eller?' frågar jag de andra.

Aidan kommer fram till mig och kollar på mig för att sen vända sig mot de andra.

'Idag?'

Alla nickar, alla förutom Chelsea.

Jag börjar gå med Aidan bredvid mig, och de andra går tyst efter oss.

För några år sen var detta min dröm, att får vara en av dem coola. Ville vara en som alla ville vara med.

Och nu går jag här, med skolans populäraste kille, och är den popuäraste i tjejen. 

För några år sen skulle jag inte haft en tanke på att ens prata med dem.

Då var jag den blyga, konstiga tjejen som åt alldeles för mycket, men inte längre. 

Jag har alltid varit intresserad av Aidan.

Han är välbyggd, har brunt hår och himmelsk blåa ögon.

Jag var intresserad av honom tillls vi blev tillsammans och jag blev mer populär än vad jag var då. 

Jag tog ett sommarlov och gjorde om mig totalt.

Jag ville inte vara den tjejen som ingen såg, hon-konstiga-som-jag-inte-vet-namnet-på.
Jag ville vara en annan person, och så blev det.

När sommarlovet var över och skolan började var jag inte alls samma person, plötsligt var jag Alison Miller, hon som alla såg.

När jag kom tillbaka var Aidan störtkär, han satt och stirrade på mig i klassrummet.

Han började prata med mig och rätt som det var hade jag hamnat i deras gäng.

Chelsea har alltid gillat Aidan, men han har aldrig haft ögon för henne.

Hon blev tokig på mig.

Hon hatade mig från första början, från första gången Aidan kollade på mig.

När vi sen blev tillsammans hamnade jag plötsligt högst i toppen i gänget.

På bara en månad i skolan låg jag högst upp i listan och alla visste allting om mig.

Jag måste säga att det var roligt i början, och jag var lyckligare än någon annan när Aidan äntligen såg mig.

Men efter ett tag gjorde vi slut, eller rättare sagt jag. Vid det laget trodde jag att jag skulle förlora allt igen, att jag skulle bli samma person som innan, men gud vad fel jag hade. 

Jag hade kvar min plats högst i toppen och allt var som normalt, fast utan Aidan.

Men det bärde även med sig nackdelar.

Jag förlorade min bästavän på kuppen.

Amy.

Då brydde jag mig inte.

Jag var alldeles för blind av all popularitet.

Jag går in till mitt hus och Aiden hänger vant efter.

Vi brukade alltid vara hemma hos mig när vi var tillsammans.

Det passade så bra, mina föräldrar är aldrig hemma och hans alltid hemma.

'Hej' säger jag och ler mot Adam, min lillebror.

'Tjena' säger Aidan och rufsar till Adams hår.

Adam ler och går sen upp för trappan till sitt rum.

Barnvakten måste vara här någonstans.

'Vad händer ikväll?' frågar Aidan och går fram till kylskåpet och tar fram en cola till mig och en till honom.

'Jag vet inte' svarar jag och i samma ögonblick börjar det ringa i min ficka. 'Hallå?'

'Hej gumman' säger mamma och jag ler. 'Jo, det är så att jag har en sak att göra i Kalifornien, vill du hänga med?' 

'Jaha, okej, när?' 

'Ikväll, vi kommer vara borta ett tag tror jag, det har med jobbet att göra'

'Jaha, hur länge är ett tag?'

'Kanske ett år eller två'

'Så länge?'
'Ja, du behöver inte om du inte vill'

'Skojar du eller? såklart jag vill!'

'Okej, kommer och hämtar dig vid sju så åker vi till flygplatsen då, hör av mig lite senare'

'Okej, puss'

Jag lägger på och kollar på Aidan som kollar frågande på mig. 'Ja, jag vet inte vad ni ska göra ikväll, men jag ska till Kalifornien'

Han kollar förvånat på mig och ser ut som ett frågetecken. 'Det var mamma'

Han skrattar och nickar.

'Förstår, hur länge?' frågar han och jag rycker på axlarna.

'Ett, två år' svarar jag och han nickar. 

'Som vanligt då alltså'

Jag nickar och kollar på de andra, Jordan, Carter och Chelsea.

Alla utom Chelsea ser förvånade ut, hon ser bara glad ut.

Jag vet att det är för att hon tror att hon kommer hamna på toppen igen.

'Vi ska nog gå nu' säger Jordan och kollar mot Chelsea och Carter som nickar.

'Ska du med?' säger Chelsea på väg ut och kollar på Aidan som skakar på huvudet.

'Jag stannar en stund till'

Chelseas ansiktsuttryck stelnar till och hon ger mig en dödsblick innan hon sen går ut från mitt rum och en stund senare kan  jag höra dörren smällas igen där nere.

'Jo, Al' säger Aidan och kollar snabbt på mig för att sen kolla ner i golvet.

'Vad?' frågar jag och han kollar upp på mig igen.

'Jo, då när vi, du, gjorde slut så var det... något inom mig som inte ville gå vidare' säger han och jag kollar stumt på honom.

'Så du?.. när jag?... fortfarande?' säger jag och han nickar.

Han drar mig mot sig och kollar mig i ögonen.

'Jag har fortfarande känslor för dig'