När jag vaknade nästa morgon var klockan bara halv fem.

Jag suckade, men jag hade ändå ett brett leende på läpparna.

Jag var riktigt glad, jag visste inte varför.

Eller egentligen gjorde jag det, allting handlade om Jakob, om kyssen... ehm, kyssarna, om att vi var tillsammans och allting.

När jag legat kvar i sängen i kanske tio minuter kunde jag inte liga still längre.

Jag gick upp och gick tyst ner för trappan till tvättställningen där alla rena kläder hängde och torkade.

Jag tog mina svarta shorts, mitt neonrosa linne med en döskalle på och gick sen upp till mitt rum igen.

Jag tog på mig kläderna och ett par vita converse innan jag sen sminkade mig snabbt.

Jag satte upp håret i en tofs och gick sen ner för trappan och åt frukost.

När jag gick upp på mitt rum igen var klockan bara tio över fem.

Jag tog upp mobilen och slog in Aubreys nummer.

Jag visste att hon skulle ha ihjäl mig för att jag ringde henne så här tidigt.

Till min förvåning var hon inte alls sur när hon ringde, och inte heller lät hon trött.

'Hej girly' sa hon och jag log.

'Hej Bree, jag måste berätta en sak' sa jag.

'Jaha, okej, varsågod'

Jag tog ett andetag och sa sen snabbt.

'JagvarmedAlexochJakobigår,senskulleAlexhemochjago

chJakobvarensammaochsenringdeJohanochsaatthanintev

arhemmaochsenkolladejagochJakobpåvarandraoch..'

Jag hann inte längre innan Aubrey avbröt mig.

'Vänta, lilla du, andas' sa hon och jag tog ett djupt andet och andades ut.

'Aubrey, jag och Jakob är tillsammans!' sa jag högt och det blev tyst mellan oss.

'Äntligen, jag trodde aldrig att det skulle hända' sa hon och jag pustade ut.

'Så, nu är det bara din tur, lägg in en stöt på ditt stora crush nu då' sa jag och skrattade lite.

'Vänta va? aha, Jonathan, nej, gud, aldrig' sa hon och jag skrattade.

'Jo, antingen säger du hur du känner eller så gör jag det' sa jag och hon suckade.

'Okej, okej, jag ska, någon gång' sa hon.

'Men du, vi får prata mer sen, kommer hem till dig innan skolan, puss' sa hon och la sen på.

'Det är ju jätte roligt' sa Aubrey och kramade om mig.

'Jag trodde aldrig det skulle hända'

'Nej, du sa det innan' sa jag och hon skrattade.

'Herregud, det är inte som att världen skulle gått under om vi inte blev tillsammans' sa jag och hon skrattade.

'Jo, det är det, eller, iallafall din' sa hon och jag skakade på huvudet.

'Kom nu' sa jag och tog min väska.

'Hej då' sa jag högt.

'Hej då, var försiktiga' sa Johan ifrån köket.

'Ja, hej då'

Klockan var strax över nio, och solen var högt på himlen och lös.

Bara en och en halv vecka kvar i skolan, sen är det lov, härligt.

När jag var på väg mot mitt skåp såg jag Alexander en bit bort.

Han kollade mot mig.

Jag log mot honom, men han bara vände bort blicken.

Vad var det med honom då?

Jag la in min väska i mitt skåp och tog sen ut mina mattegrejer.

Jag stängde skåpet och gick med en suck bort mot Aubrey.

'Vet du vad det är med Alexander idag?' frågade jag och Aubrey bara ryckte på axlarna.

Aubrey kände inte Alexander så som jag, om man ens kunde säga att jag kände honom bra.

Vi hade bara känt varandra i kanske fyra-fem dagar eller något, men det kändes ändå som att vi känt varandra mycket längre.

Jag suckade frustrerat och drog sen med mig Aubrey mot vårat klassrum.

Precis när jag och Aubrey kommit ut från skolan och var på väg därifrån hem till mig ringde min mobil.

Det var Jakob.

'Hallå?' svarade jag och log när jag hörde hans röst.

'Hej baby, vad gör du?'

'Är på väg hem till mig med Bree' svarade jag.

'Okej, kan jag komma sen eller?'

'Visst, kom när du känner för det'

'Okej, puss'

'Puss'

Jag la på och jag och Aubrey fortsatte att gå.

'Jakob eller?' frågade Aubrey och jag nickade.

'Ska vi göra något speciellt?' frågade hon och jag skakade på huvudet.

'Nej, jag vet inte riktigt när han kommer.

Jag och Aubrey köpte med oss mat från Mc Donalds på väg hem.

Jag hade ingen lust att laga middag, Johan var på jobbresa i Göteborg och Markus skulle sova hos en kompis, fast inte för att han skulle lagat middag ändå.

Vi satte oss vid köksbordet och pratade om det mesta onödiga grejerna medans vi åt.

'Jag tycker du ska säga till Jonte hur du känner för honom' sa jag och Aubrey skrattade ett långt, drygt, tonlöst skratt som inte sa något annat än att jag hade fel.

'Det är det enda du kan tänka på, eller hur?' sa hon och jag blev lite seriösare.

'Men man märker ju av att du gillar honom, du har varit kär i honom sen första gången du såg honom, du ska inte missa en sån här chans' sa jag och Aubrey suckade.

'Nej, jag vet, jag ska' sa hon och jag nickade bestämt.

Vi satt en stund i tystnad, utan att kolla på varandra.

Efter ett tag avbröts våra tankar av att det knackade på dörren.

Jag reste mig från stolen och gick ut i hallen för att öppna.

Det var säkert Jakob.

Jag hade rätt.

'Hej babe' sa han och kramade om mig innan hans läppar mötte mina, fast det var mest bara som ett snuddande.

Vi gick in i köket där Aubrey fortfarande satt kvar med blicken fäst på tallriken och med gaffeln petande i maten.

'Hej' sa Jakob och Aubrey kollade upp, för att sen lika snabbt vända ner huvudet igen.

'Hej' svarade hon.

Jag gillade inte att se henne såhär.

Jag vet att det var mitt fel att hon blev så upprörd.

Det är ett ganska känsligt samtalsämne det där.

Men jag vet att Jonathan gillar Aubrey, och eftersom att Aubrey gillar honom också vill jag inte att dem ska sumpa chansen när de ändå har den.

'Ska vi kolla på film eller något?' frågade jag sen, för att lätta upp stämningen.

Både Jakob och Aubrey tyckte det var en bra ide.

Vi gick in till vardagsrummet, och när vi skulle välja film höll inte alla med.

Jag hade kommit med några förslag, sen hade Jakob och Aubrey kommit med förslag som dem ville se.

Efter en stunds argumenterande satte jag mig ner och bara lyssnade på Aubrey och Jakob som fortfarande diskuterade och tjatade om vilken film som var bäst.

Det var inte någon allvarlig konflikt, bara lite sådär skoj.

'Men denna filmen är bättre för den har mycket bättre karaktärer, och den är mer spännande' sa Aubrey och jag suckade.

'Det är den inte alls, denna filmen har bättre och mer förståelig handling, din film har ju jätte konstig handling' fick Jakob tillbaka och jag suckade återigen.

Så gick det till i kanske fem minuter, innan jag sen reste mig igen.

'Vet ni, om ni inte kan bestämma er för en utav filmerna, så behöver vi inte kolla alls' sa jag och både Aubrey och Jakob tystnade.

Jag tog upp en av de andra filmerna som vi lagt på bordet och höll upp den.

'Vi kollar på den här, okej?' sa jag och båda nickade.

Jag satte i filmen och satte mig sen ner i soffan, med Aubrey och Jakob på varsin sida.

Aubrey hade gått hem efter att filmen var slut, men Jakob hade beslutat sig för att stanna, antagligen över natten.

När klockan var runt ett - halv två satt vi fortfarande och kollade på film.

Efter en stund öppnades ytterdörren och Johan kom in.

'Sover ni inte än?' frågade han först, innan han fick syn på Jakob.

'Hej' fortsatte han.

'Hej' svarade Jakob och gav Johan ett snabbt leende, som att han var osäker på om han skulle vara trevlig eller inte.

'Johan' presenterade sig Johan.

'Jakob' svarade Jakob och det blev lite tyst mellan oss.

'Ska vi gå och lägga oss? Klockan är väldigt mycket och det är ju skola imorgon och allting' frågade Jakob och jag nickade lite.

'Visst' vi reste oss upp och lämnade Johan sittandes kvar ensam i soffan.

'Julia, älskling, babe' hörde jag Jakob säga och jag öppnade sakta ena ögat.

'Ditt alarm har snart varit på i tio minuter' sa han och jag suckade.

Jag stängde av det och satte mig upp.

Klockan var sju, och vi började halv tio.

Jag stod inte i duschen så länge, jag var alldeles för trött för att orka det.

När jag kom ut tog jag på mig mina underkläder och virade sen en handduk omkring min kropp.

Jag var lite nervösa för att gå ut i bara handduk när Jakob var där.

Även fast vi var tillsammans, så kändes det ändå lite nervöst.

Vi hade ändå inte känt varandra så länge.

Jag tog mitt långa hår till ena sidan och gick sen ut från badrummet.

Jag kollade mot Jakob som stod påklädd vid spegeln och höll på att lägga i vax i sitt hår.

Jag log.

Tänk att han är min ändå.