Jag och Chaz stannade vid en tom lekplats och satte oss på varsin gunga.

Jag tog tunga andetag och försökte slappna av.

När Chaz frågade hur jag mådde brast allting.

Tårarna började forsa ner för mina kinder och Chaz nästan flög fram till mig. 

'Woah, take it easy, breath' sa han och kramade om mig. 

Jag kramade tillbaka, tryckte mitt ansikte mot hans hals, slöt ögonen och lät tårarna rinna. 

Tillslut släppte jag Chaz och kollade in i hans ögon. 

'I don't know what to do..' 

'Julia, talk to me' 

'Everything's wrong right now.. You know I like a guy, and that I have a boyfriend?'  

'Mm' 

'Well, I kinda like Jakob and Alexander, and I didn't knew how to choose or what to do.. then Aubrey told me that Jakob had told her that he thought I'm seeing someone else..' det sista kom bara ut som en viskning. 

'I just feel so bad about it, 'cause now I know that he doesn't trust me, and I don't know what to do, because I hate that he doesn't trust me..'

Jag kollade på Chaz och svalde hårt för att inte låta tårarna börja rinna igen.

'I would never do that, I would never lie to him, I would never do that, I'm not like that. If I didn't love him so much, I would've talked with him about it, but I love him so much that I'm feeling bad about myself when he's not trusting me. I would never cheat, I wouldn't even think about it, I would never do that..'

'Aw, baby, I know you wouldn't' sa Chaz och kramade om mig.

'I just want him to trust me..'

'Gumman, frukosten är klar' sa mamma och drog sin hand mjukt genom mitt hår.

'Jag är inte hungrig' svarade jag och mamma suckade.

'Nu vill jag att du pratar med mig'

'Vad skulle du göra om någon du älskar inte litar på dig?'

'Vad har nu hänt?'

'Jakob tror att jag träffar någon annan' utbrast jag och en tår rann ner för min kind.

'Åh, hjärtat, vad har hänt?'

'Jag pratade med Aubrey igår och hon berättade att Jakob sagt till henne att han trodde att jag träffade någon annan'

Jag suckade och satte mig upp.

'Det värsta är inte att han inte litar på mig, det värsta är att han pratar med Aubrey om det, att han är för feg för att säga det till mig'

Plötsligt kände jag ilska bubbla upp inom mig.

Först var jag förvånad, sen blev jag upprörd, sen blev jag väldigt besviken, och nu är jag bara rent arg.

'Jag trodde han var min pojkvän, jag trodde vi pratade, om av allt litade på varandra' utbrast jag upprört.

'Hjärtat, det är så killar är' sa hon och kramade om mig.

'Känns det inte rätt ska du inte vara med honom, känns det rätt tycker jag du ska prata med honom, men först av allt tycker jag att du ska tänka. Tänk efter riktigt noga och känn efter riktigt noga, följ ditt hjärta, men ta med din hjärna' sa hon och rufsade mig lite i håret.

'Vet du, jag tycker att du och jag kan ta dagen idag och utforska stan lite, vad säger du om det?'

'Jag säger att det låter utmärkt' sa jag och kramade om mamma igen. 'Tack' 

'Alltid' svarade mamma och pussade mig på pannan. 

'Kom nu älskling, så äter vi frukost' 

Jag reste mig upp och kollade vad jag hade på mig för kläder, som att jag inte visste. 

Jag hade på mig min vanliga hello kitty pyjamas. 

Jag drog på mig en stor svart kofta och ett par gamla tofflor med nallar på, innan jag sen gick efter mamma ner för trappan och in i köket. 

Jag satte mig ner på en stol bredvid Chaz och började bre en macka. 

Jag satt kvar vid bordet och åt min yoghurt långt efter alla andra gått. 

Jag tog lång tid på mig att resa mig upp och ställa min tallrik i diskmaskinen.

Jag kunde inte tänka på något annat än Jakob, eller ja, det var innan Ryan kom och jag stod i köket i bara min pyjamas och mina tofflor.

Jag satte nästan vattnet i halsen när jag såg Ryan och Chaz stå i dörren till köket.

Jag svalde vattnet så gott det gick och började hosta.

'Woah, take it easy there' sa Ryan och kollade roat på mig.

Jag ställde ner glaset och jag såg hur han granskade mig.

'Cute PJ' sa han sen och Chaz kollade på honom.

'Exactly what I said' sa han och de gjorde high-five.

Jag kollade frågande på dem och gick sen förbi dem och upp för trappan till rummet jag hade.

Jag gick in i badrummet som låg mitt emot mitt rum.

Jag stod länge i duschen, kanske en halvtimme.

När jag kom ut virade jag en handduk runt mig och en runt håret.

Jag gick över till mitt rum, sminkade mig och lät håret hänga naturligt.

Jag tog på mig trosor, ett par svarta short och en bralet top med USA flaggan på.

Jag övervägde vilket linne jag skulle ha, det vita med korset på eller det rosa med dödskallen på.

Jag övervägde länge innan jag bestämde mig för att fråga mamma.

Jag öppnade dörren och gick halvvägs ut i hallen.

'Mamma!'

Inget svar.

'Mamma!'

Fortfarande inget svar.

'Mam.. helvete' sa jag lågt och skakade på huvudet.

Jag ställde mig vid trappan.

'Mamma!'

'Vad gapar du om?'

'Jag vet inte vad jag ska ha på mig!'

'Och?'

'Jag behöver hjälp!' 

'Kom då!' 

Jag övervägde saken, vågade jag? 

Jag var rädd att Ryan skulle vara där, och jag gick med min mage helt bar. 

'Kommer du eller?' frågade hon efter en stund och jag svalde. 

'Ja!' 

Jag gick sakta ner för trappan.

Jag såg Chaz och Ryan sitta i vardagsrummet med Chaz's laptop och skypea med något, däremot såg jag inte vem.

'Chaz' sa jag lågt och både han och Ryan kollade upp på mig.

'Have you seen mom?'

'Yeah, she's in the office' sa han och pekade mot dörren i andra sidan rummet.

Jag gick förbi dem, och kunde höra ett lågt "damn" från datan.

Jag bara suckade och skakade på huvudet.

'Mamma, vilket linne ska jag ha på mig?'

'Hmm, ta det vita' sa hon och jag nickade.

'Okej' jag gick ut från rummet men stannade halvvägs.

'Ska vi gå snart?' frågade jag och kunde se i ögonvrån att Chaz och Ryan kollade upp på mig.

'Ja, så fort du är klar'

'Okej'

Jag vände mig om för att gå, men precis då ropade mamma. 

'And baby, don't forget the english' 

'And mom, don't forget you're annoying' svarade jag. 

'Julia' sa Chaz och jag kollade mot honom.

'Yeah?'

'I prefer none of the shirts' sa han och jag räckte ut tungan.

'Of course you do'

På väg ut i från rummet skymtade jag skärmen till Chaz's laptop, och jag tyckte för en skund att det såg ut som..? 

Var det? 

Haha, nej, det kunde det inte, eller, vänta lite nu..

Chaz Somers, Ryan Butler...

Hur kunde jag vara så dum?!

Det var ju därför jag kände igen hans namn..

Jag måste berätta för Aubrey.

I rena stressen glömde jag ta på mig linnet och sprang istället ner för trappan igen. 

'Chaz, I need internet, and a computer wouldn't be bad either' sa jag och han kollade upp på mig. 

'There is a laptop in my room, it doesn't have a password, you can borrow it'

'Thanks, you're awesome' sa jag och han nickade. 

'Mamma, jag säger till såfort jag är klar, okej?' 

'Julia, english!' ropade mamma tillbaka och jag skakade på huvudet. 

'She and her english..' 

'What if they don't like me?' klagade jag och stannade.

Klumpen i min hals växte och det kändes som alla mina organ i magen drog ihop sig till en knut.

Jag svalde hårt flera gånger.

'They'll love you, I promise!' svarade Chaz och jag stannade.

'I should've changed clothes, i'm burning up' sa jag och tog av mig Markys varsity jacka.

'You're just nervous, but you have no reason to be, they're all nice and I promise they'll love you' sa Chaz tröstande och gav mig en kram.

'Thanks' sa jag sen och vi fortsatte gå.

'Are we there yet?' frågade jag efter någon minut och Chaz pekade mot ett hus.

'He lives there'

'Shit' sa jag och kände hur magen drog ihop sig mer och klumpen i halsen bara växte.

Tänk om de inte gillade mig eller något, jag vet ju inte hur de var, och jag visste inte vad jag skulle göra.

'Just be yourself, and they will love you as much as I do' sa Chaz och jag svalde hårt flera gången innan jag försökte mig på ett leende, men det såg nog mest ut som en plågad grimas.

Vi fortsatte gå och när Chaz knackade på dörren tog jag ett djupt andetag, okej, jag kanske hyperventilarade en liiiiiten smula.

'Take it easy, it's not dangerous' sa Chaz och drog handen varsamt över min rygg.

Jag hade lugnat ner mig i tid till dörren öppnades och en kille kom ut.

'Chaz' sa han och gav Chaz någon sorts broderlig kram.

Jag såg att Chaz viskade något i killens öra och killen kollade lite på mig innan han nickade.

'Well, hello' sa killen och kom fram till mig.

Inombords fick jag panik, men på utsidan stod jag still och övervägde om jag skulle skratta eller gråta.

'Ryan' sa han och jag nickade.

'Julia' svarade jag, och det lät mer svenskt än vad jag hade planerat.

'Come in' sa han sen och på väg förbi Chaz kunde jag höra att han viskade She's hot till Chaz.

Jag valde att inte låtsas som något och gå in istället.

'They're in here' sa Ryan och gick in i ett rum.

Jag blundade och tog ett riktigt djupt andetag.

Chaz gick någon meter före mig och vi gick in där Ryan nyss gått.

Jag stannade lite blygt någon meter innanför dörren och sneglade lite på killarna som satt i soffan.

Det var fyra killar.

Chaz, Ryan och två andra.

Jag såg att de viskade lite till varandra, men kunde inte höra vad de sa.

'Are you gonna stand there or come in an introduce yourself?' sa Chaz sen och jag nickade.

'Yeah' jag gick in en liten bit och stannade utan att veta vart jag skulle sätta mig.
Efter en stund satte jag mig ner i en fåtölj och killarna granskade mig, eller ja, inte Chaz.

'This is Christian and Mitch' sa Ryan sen och pekade på de två killarna som satt i soffan.

'I'm Julia' sa jag och kollade på dem och nickade lite.

'Talk about yourself' sa Ryan, lite för ivrigt.

Jag svalde lite och nickade lite.

'Erm, I'm sixteen.. erm, what more is there?'

'What's your hobbies, what you like to do, favorite food, favorite movie, color..' började Chaz och jag avbröt honom.

'Okay okay, I get it'

Jag tänkte efter lite.

'I like to be with friends, skate, have fun, play computer, sometimes too much..' sa jag och skrattade åt det sista.

'Uhm, yeah, my favorite food is like, pizza maybe, favorite color is.. uhm, have to think about that one' sa jag sen och de skrattade lite.
'Something you don't like?' frågade Ryan sen och jag funderade lite.

'Overexcited girls, too much shopping, dresses, too much make-up, boring lifes..' jag fortsatte fundera.

'What do you mean with overexcited girls?' frågade sen killen som jag tror hette Mitch.

'Like, girls that's like overreacting when she hears a song with some new boyband or something, or when she overreacts when victoria secret has a new shirt, or yeah, you know' sa jag och han nickade.

'She's perfect' sa Christian överdrivet och kollade på resten av killarna.

Jag kände hur mina kinder blev varma och bad till gud att ingen märkte.

Efter någon timme hade knutarna i min mage lösts upp och jag var mer avslappnad än vad jag varit på länge.

Killarna var riktigt snälla, och jag skulle kunna leva såhär.

Okej, jag har redan haft sommarlov i sju veckor, och det är snart slut, men det är inget jag ska bekymra mig om än, just nu ska jag bara njuta av det som är kvar.

'No, you're cheating' klagade Ryan och knuffade till mig löst på axeln när jag sköt ett skott, men jag träffade ändå.

'Look, I don't wanna play this more'

Han gav sin kontroll till Chaz och jag skrattade.

'It's usually my thing to say that'

'You don't have to say that, you're unbelievable' sa Ryan och jag skakade roat på huvudet.

Killarna tystnade och kollade på mig när min mobil ringde.

Jag rodnade lite och tog upp mobilen.

'Can I take this?' frågade jag, och Ryan skrattade lite.

'Of course you can'

'Aubrey!' 

'Heej, hur är det' 

'Det är bra för mig, men det kommer inte bli för dig, fattar du inte hur mycket det kostar att ringa mig när jag inte är i Sverige?'

'Jag bryr mig inte, hur är det, vad gör du?'

'Det är jätte bra, är med Chaz och några av hans kompsiar bara' sa jag och kollade på killarna.

'Vad gör du?'

'Jag är med Alexander, Jonathan och Simon'

Jag log lite när jag hörde Alexanders namn.

'Vad gör ni då?'

'Inte så mycket, vi kollar på film, sen frågade Alexander om jag visste hur du mådde, och då föreslog jag att vi kunde ringa dig'

'Du vet att det hade varit bättre att ringa på skype eller något'

'Ja, men nej, telefonen är bättre, det är ju det man har den till'

'Och det är inte det man har skype till eller?'

'Sluta nu!'

Jag skrattade lite.

Jag kunde se i ögonvrån hur killarna intensivt granskade alla mina rörelser.

'Jag saknar dig'

'Jag saknar dig med!'

'Hälsa de andra att jag saknar dem med'

'Hon saknar er! De hälsar att de saknar dig med'

'Jag kommer hem snart!'

'Har du pratat med Jakob innan du åkte?'

'Inte sen i Torsdags'

'Han fråg... vänta lite'

Jag kunde höra Aubreys steg.

'Han frågade om du betedde dig konstigt när du var med mig, och han frågade om du sagt något om honom till mig. Han sa att han trodde att du inte ville vara med honom längre..'

Jag kunde känna tårarna bränna bakom ögonlocken.

Det här kunde inte vara sant, hade jag gjort det så uppenbart?

Jag reste mig sakta upp och gick ut i hallen.

'Åh, Aubrey, jag vill ju vara med honom, mer än något annat, men jag vill vara med Alexander med.. hur ska man kunna välja?! jag kan inte välja mellan dem, varför är det så svårt?!' sa jag och blundade hårt för att hålla inne tårarna som trängde fram.

'Jag vet att det är svårt, du behöver lite tid att tänka över det här, det är ingenting du kan bestämma på en dag'

'Men Aubrey, för varje dag som går blir det svårare för mig att bestämma mig, Aubrey, jag älskar Jakob, men Alexander, och mitt hjärta, och jag mår fortfarande inte bra efter vad som hände med pappa..'

'Jag vet..'

'Sa han något mer?'

Jag väntade och kunde höra Aubreys nervösa andetag.

'Aubrey, vad har han sagt?'

'Han sa att han trodde att du kanske var med någon annan..'

Jag svarade inte, jag kunde inte...

Han litade inte på mig..

Jakob litade inte på mig, min pojkvän litade inte på mig..

Okej, vid detta tillfället kände jag mig inte så osäker längre.

Han är avundsjuk när jag är med en av mina bästavänner, han pratar inte med mig om det, han tror att jag inte har känslor för honom längre, han pratar inte med mig om det, och han tror att jag är med någon annan?!

'Julia, jag..'

Aubrey avbröt sig själv, som att hon hade så mycket att säga, men som inte kunde komma fram.

'Det är okej, kan vi höras av om ett tag? jag hör av mig så fort jag kan, puss'

Jag la på.

Utan att jag märkt det hade en tår sakta runnit ner för min kind.

'Are you okay?'

Jag ryckte till, torkade snabbt bort tåren och vände mig om för att möta Chaz's blick.

'Yeah, everything's fine' ljög jag och fejkade ett leende, men tårarna i mina ögon sa något annat.

'Come, we can go back here tomorrow when you're feeling better' sa han, och jag sa inte emot.

'I'll call you' sa Chaz in till killarna och gick sen med mig ut.

Söndag, 21.30

Okej, jag borde ha packat innan, men jag var för upptagen med annat.

Jag skyndade fram och tillbaka i mitt rum.

Slängde kläder hit och dit, plockade fram hörlurar, plockade fram skor, slängde dem hit och dit.

När jag packat halva väskan satte jag mig ner på sängen.

Mitt rum såg ut som ett bombnedslag.

Jag valde mina favorit kläder, övervägde vilka skor, övertalade mig själv att vi bara skulle vara där i en vecka, valde att jag packat för lite kläder, och övertalade mig själv att mitt huvud var kaos för tillfället.

'Woah, what happened here?'

Jag kollade upp på Chaz och suckade.

'I happened here'

Jag suckade återigen och han kollade på mig.

'I totally forgot that we're going to Canada tomorrow, and I haven't packed yet, and I can't choose what to take with me' sa jag sen och han skrattade.

'It'll be fine, okay? just pick what you usually wear, take the things you always use, and everything'll be alright'

Jag nickade och han tog upp min väska.

'Okay, if you take this clothes, my friends will be so dead when they see you' sa han och jag kände hur mina kinder hettade till.

'Shut up'

'Julia, du måste gå upp, klockan är fem' sa mamma och jag flög upp ur sängen.

'När åker vi?' 

'Flyget går vid sju' 

'Herregud, jag måste skynda mig' 

Jag sprang in till badrummet och duschade snabbt.

Jag gick in till mitt rum, sminkade mig och satte upp mitt hår i en hög tofs.

Jag tog på mig ett par jeans, ett linne med Lil wayne som jag stoppade i byxorna där fram och en utan Markus riktigt gamla Varsity jackor.

Jag kollade en sista gång om jag hade allting som jag behövde ha med mig innan jag tog mina beats hörlurar och gick ner för trappan.

Jag kom ner precis när mamma tänkte ropa på mig.

'Hurry, we have to eat breakfast at the airport' sa mamma och jag nickade.

Jag drog snabbt på mig mian mörkblå converse och satte på mig mina hörlurar.

Jag, Mark, mamma, Chaz och Markus skyndade oss ut till bilen.

'Your phone's at ariplane mode?' frågade mamma och jag, Markus och Chaz nickade.

'Good' svarade hon och jag suckade.

Jag, Chaz och Markus satt på en rad medan mamma och Mark satt på raden framför med någon annan.

När vi kommit upp i luften knäppte jag loss bältet, tog på mig mina hörlurar och lutade huvudet mot fönstret.

Jag hade klagat på Markus och Chaz tills de lät mig sitta vid fönstret, jag var glad för det, det fanns inget bättre än fönsterplatser när man åkte flygplan.

'Julia, vakna, du måste ta på dig bältet'

Jag ryckte till och kollade på Markus.

Det tog någon minut innan jag förstod vad han sagt och satte på mig bältet.

Vi landade med en liten duns.

Jag tror aldrig jag tuggat tuggummi så hårt i hela mitt liv.

Jag knäppte loss bältet, tog min handväska och så fort vi kommit ut tog jag in många djupa andetag.

'She's okay?' kunde jag höra Chaz säga bakom mig.

'Yeah, she just gets panic easily, that's all' hörde jag Markus svara och jag suckade.

Hur mycket jag än hatade att erkänna det, så hade han rätt.

Jag fick panik riktigt lätt.

Jag skakade av mig känslan och vände mig om mot de andra.

'Finally' sa jag när vi kom ut från flygplatsen med våra väskor.

Klockan var ungefär tre nu.

Först visste vi inte hur vi skulle göra, eftersom att vi var fem personer kunde vi inte ta en taxi.

Tillslut bestämde vi oss för att ta två.

Jag, Markus och Chaz en och Mark och mamma en.
Väl i taxin tog jag av mig hörlurarna och stoppade ner dem i min handväska.

Jag tog ett nervöst andetag, och innan jag visste ordet av det var vi framme hos Chaz.

Vi betalade och klev ut.

Mamma och Mark hade redan kommit fram, de hade trots allt åkt tidigare än oss.

'Wow, your house is awesome' sa jag och Chaz skrattade.

Vi gick in och jag stannade lite innanför dörren.

'There's three guestrooms upstairs, you can choose which one you want' sa Chaz och kollade på mig och Markus som båda nickade.

Jag och Markus följdes åt upp och vi båda valde varsit rum.

Mitt rum var stort.

Väggarna var ljusrosa med små stjärnor på och taket var ljusblått.

Okej, inte riktigt min stil, men jag blev kär från första stunden jag gick in i rummet.

Jag stod en bra stund och bara kollade runt.

På en av de kortaste väggarna, som var kanske 3,5 meter, var ungefär tre fjärdedelar spegel.

Jag gick fram och kollade, och det visade sig att det var en garderob.

'You like it?' frågade Chaz och jag kollade på honom.

'This is so cool' sa jag och pekade menande mot gareroben.

Säger hon som haft en WIC.

Han skrattade lite roat.

Jag log mot honom och han log tillbaka.

Jag ställde min väska mot en av väggarna och kollade sen på Chaz som log alldeles för stort mot mig.

'What?' frågade jag och han log, om möjligt, ännu bredare.

'Come, I want you to meet my friends' sa han och jag fick en klump i magen.

'You want me to go meet your friends? no way!' utbrast jag och han kollade på mig.

'I met your friends'

'Yeah, but not the same day you got there' klagade jag och han räkte retsamt ut tungan.

'Oh stop it you, come on now, their not gonna bite you' sa han och tog tag i min arm.

'You want to do something?' frågade Chaz sen Markus, men han skakade på huvudet.

'Not right now'

'Okay' svarade Chaz kort och vi gick ner för trappan.

'We're going out if that's not a problem' sa Chaz och kollade på Mark och mamma som satt i köket.

'Not at all! What about Markus?' sa Mark och jag svarade.

'Markus and social life doesn't fit together' svarade jag och Mark gav ifrån sig ett roat skratt.

'Okay, be careful, have fun'

'Hej, du måste vara Julia' sa kvinnan som jag antog var Jakobs mamma.

Jag nickade och vi log mot varandra.

'Jag heter Linda, jag är Jakobs mamma' sa hon sen och log ännu bredare.

'Jakob har sagt mycket bra om dig'

'Mamma, det räcker' sa Jakob och jag skrattade lite medan jag kollade på honom.

Jag kände mig förskräcklig, hur kan jag bara komma här och träffa hans familj när jag gillar någon annan?

Jag svalde hårt och försökte få bort klumpen som satt sig i halsen.

Jag log lite fejk och kollade på Jakob som var röd som en tomat i ansiktet.

Precis då kom en man in i köket där vi satt och Linda log mot honom.

'Detta är Henrik, min pojkvän' sa hon sen och jag förstod det som att Jakobs föräldrar var skiljda.

'Hej Julia' sa jag och log mot honom.

'Kom Julia, vi går upp till mitt rum' sa Jakob och jag nickade.

'Det var roligt att träffas' sa jag innan Jakob dragit med mig ut i hallen.

Väl uppe på Jakobs rum låste han dörren och satte sig ner på sin säng.

'Alltså, de menar inte.. eller jag menar... eller... jag har inte pratat så mycket... eller, allstå..' började Jakob och kollade ner i sitt knä.

'Du är så söt' sa jag och satte mig ner bredvid honom.

'Och jag tycker det är gulligt' fortsatte jag sen och han kollade lite roat upp på mig. 

Vi kollade på varandra ett tag innan han sen kysste mig. 

Alla kyssar med Jakob var som våran första. 

Jag började tveka, jag gillade ju Jakob. 

Nu var jag helt säker på att jag fortfarande hade känslor för honom, men Alexander då? 

Jag hade ju känslor för honom med? 

Vad skulle jag göra? 

Kunde jag gilla två killar på samma gång, och hur skulle jag reda ut det? 

'Klockan är redan åtta, jag borde gå hem' sa jag och Jakob kollade på mig.

'Kan du inte bara stanna en liten stund till? jag vill inte vara utan dig'

Han pussade min panna och jag log.

'Jag vill inte vara utan dig heller, men jag måste hem, mamma kommer döda mig om jag inte är med dem och äter middag, vi ska äta om en halvtimme'

'Erkänn det är för hennes nya kille som hon bestämmer det, du behöve aldrig det innan'

'Ja, troligen, men jag måste ändå göra det' svarade jag och kysste honom en gång innan jag sen reste mig upp.

Det var inte en hel lögn, mamma ville att jag skulle äta middag med dem, bara inte just idag, de skulle inte vara hemma innan elva.

Men jag behövde lite ensam tid.

Jag ville inte ljuga, jag ville verkligen vara med Jakob, men det får inte bli för mycket så jag tröttnar.

Han följde mig ner.

'Hej då, jag älskar dig, vi får vara snart igen innan jag ska till Kanada' sa jag och Jakob nickade.

Han hade blivit lite förvånad, kanske till och med lite sur, när jag berättade om Chaz, Mark och att vi skulle hälsa på dem i Kanada i en vecka.

'Älskar dig' sa han sen och lutade sig fram och gav mig en kyss.

Jag tog min longboard och stängde dörren efter mig.

Jag gick en stund innan jag kom till en tom lekplats.

Jag satte mig ner på en gunga och tog lite fart.

Hur skulle jag göra?

Jag gillade Jakob så himla mycket, men varje gång jag hörde Alexanders namn började mitt hjärta slå dubbla slag.

Om jag inte gillade Alexander, varför hade jag då tagit åt mig så mycket på hans fest när jag såg han med en annan?

Vem skulle jag välja?

Skulle jag välja någon?

Klockan var snart halv nio och det var väldigt mörkt men varmt ute.

När jag hade suttit där en stund hörde jag något bakom mig.

Jag vände mig om för att kolla, och såg en skepnad stå där.

Jag tjöt till och min hand for till min mun samtdigt som jag flög upp ur gungan.

'Julia, ta det lugnt, det är bara jag'

Jag rös till av glädje när jag hörde rösten.

Rösten som jag såväl kände igen.

'Alexander' sa jag sakta och pustade ut.

Han skrattade till lite och kom fram till mig.

'Hej' sa han och drog in mig i sin varma famn.

Jag tog emot honom med glädje och kramade tillbaka.

Jag tryckte mitt ansikte mot hans hals och drog in hans underbara doft.

Jag rös till av välbehag av att ha honom så nära.
'Vad gör du här?' frågade han och jag log lite fånigt mot honom.

'Vad gör du här?' frågade jag tillbaka.

'Det finns väl ingen speciell anledning' svarade han och jag nickade.

Vi satte oss på varsin gunga och satt tysta ett tag.

Alexanders perspektiv:

'Julia?..' sa jag sakta utan att kolla upp på henne.

'Mm?' svarade hon och jag kunde se i ögonvrån att hon kollade på mig.

'Har du någon gång.. du vet.. gillat någon som du inte kunnat få?'

Jag drog ut på orden, sa dem tyst, som att jag ville ha svar på frågan, men ändå inte ville att hon skulle höra.

Hon kollade ner igen och suckade lite.

'Du skulle bara veta'

'Jag måste hem' sa jag när jag kollade på klockan och såg att den redan var tio.

'Aha, ska du göra något särskillt?'

'Jag måste hem och säga hej då till mamma, pappa, Hugo och Andreas, de ska till Turkiet' sa jag och hon nickade.

'Får jag hänga med?' frågade hon sen och jag kollade glatt upp mot henne.

'Såklart'

Julias perspektiv:

'Kan jag stanna här inatt?' frågade jag och kollade på Alexander som nickade.

'Visst'

Jag tog upp min mobil och skickade ett sms till mamma.

"Sover hos Alexander, 

 ring om det är något, puss"

Jag la undan telefonen och kollade mot Alexander igen.

Jag satte mig ner på soffan i hans rum.
Det kändes som att jag skulle dö.

Jag ville bara skrika ut mina känslor för honom, jag ville inget annat än att visa hur jag kände.

Jag svalde en suck och försökte mig på ett fejkat leende.