Justins perspektiv

'Kom' sa jag och drog med mig Ryan och Chaz in på ett kafé.

Jag gick fram och sa vad jag skulle ha och kollade sen runt lite medan killarna beställde.

Det var då jag såg henne.

En tjej med långt, mörkblont hår och solglasögon på huvudet.

Hon satt och läste en bok med en kopp i handen.

Jag vet inte riktigt vad det var med henne som gjorde henne så speciell.

'Kommer du?' frågade Chaz och jag kollade på honom.

'Va?'

När han sträckte fram min kopp med kaffe förstod jag och nickade.

Vi gick bort och satte oss vid ett bord precis bredvid tjejens.

Det var något med henne som gjorde att jag inte kunde kolla bort.

'Justin, vad är det du glor på?' frågade Ryan och jag kollade på honom.

'Ingenting' svarade jag och han kollade runt.

'Gjorde du ju' sa han och jag skakade på huvudet.

'Gjorde jag inte alls' protesterad jag och han suckade.

Jag sneglade på tjejen igen.

Hon pratade i sin mobil medan hon reste sig upp och tog sin väska för att gå ut från kafét.

'Justin, vad är det med dig?' frågade Chaz och jag ryckte till.

'Va?'

'Vad kollar du på?'

Ryan vände sig om mot dörren och kollade, men hon hade redan hunnit gå ut som tur var.

Precis som Ryan vände huvudet mot fönstret gick hon föbi. Han kollade ner i sin mobil.

'Det var säkert henne du kollade på' sa Ryan sarkastiskt och flinade över hur dumt hand tyckte det var.

Jag vet inte vad det var med mig, men när han sa det kunde jag inte låta bli att hålla tillbaka ett litet leende och jag kände en lätt rodnad spridas på mina kinder.

'Det var henne du kollade på' sa Chaz och kollade på mig för att sen kolla på Ryan.

'Nej..' sa jag tyst och kollade bort så att dem inte skulle se hur myckt jag log eller hur generad jag var.

Alisons perspektiv

'Mamma, jag behöver inte mer pengar' sa jag och satte mina solglasögon på huvudet. 'Nej, jag vill inte ha en present'

Jag skakade på huvudet och gick in på hotellet.

'Hur mår miss Miller idag?' frågade Mason och jag log.

'Bara bra, hur mår du själv?' frågade jag honom och han log tillbaka.

'Fint, tackar som frågar'

Jag log och började sen gå igen.

'Mamma, jag pratar inte med dig. Nej, jag vill inte bo själv, fast det gör jag ju praktiskt taget ändå'

Jag låste upp dörren till vårat hotellrum och la ifrån mig min väska och mina nycklar.

'Jag har pratat med Aidan' ljög jag. 'Hej då'

Jag la på och slängde mig i soffan.

Jag har inte pratat med Aidan sen i morse och då var han inte speciellt intresserad av att prata.

Jag har försökt ringa hela dagen men jag kommer bara till röstbrevlådan.

Jag slog in hans nummer och ringde. Röstbrevlådan igen.

'Hej, jag har försökt nå dig hela dan men du har inte svarat, vi behöver prata. Du kan väl ringa när du hör det här'

Jag slängde mobilen i sängen och satte på tv:n medan jag gick runt i rummet.

Jag tog fram min mobil och gick in på twitter, inget roligt, samma sak med Facebook.

Jag la ifrån mig telefonen igen och la mig på mage i sängen. 

Jag brydde mig inte ens om att byta kanal på tv:n.

Vad är det med Aidan? 

Gjorde jag ett dåligt val som blev tillsammans med honom igen? 

Jag började bli rastlös och gick runt överallt. 

Jag visste inte vad jag skulle göra. 

Antagligen väntade jag på att Aidan skulle ringa.

Tillslut bestämde jag mig för att gå ut en sväng, ränsa tankarna.

Jag tog min mobil och nycklarna samt min väska och gick sen ut från hotellrummet fram till hissen.

När jag gick ut från hotellet gick jag in i någon, men brydde mig inte ens om att kolla vem det var.

Jag uppfattade att det var några killar.

'Ursäkta' sa jag bara och höll min blick fäst i mobilen.

Kom igen, ring.

Jag ville inget hellre än att Aidan skulle ringa så vi kunde fått rätt ut allting.

Jag gick och köpte en glass och gick sen och satte mig på en bänk.

När min mobil ringde och jag såg att det bara var mamma blåste mitt hopp bort.

Jag har väntat i tre timmar plus det jag väntade imorse och han har inte ringt än.

'Ja?' sa jag och tog en sked glass.

'Hej, gumman, jag tror att jag kommer hem senare än tänkt. Måste jobba över idag'

'Jobbar du alltid över?' sa jag förtvivlat och slog ut med ena armen. Nu när jag behöver henne som mest får jag henne som minst.

'Nej gumman, men om du vill kan du komma upp på kontoret en stund, jag har bara pappersarbete' sa hon och utan tvekan reste jag mig upp.

'Jag kommer nu' sa jag och kunde se att mamma log.

'Jag väntar'

Jag la på och började gå mot mammas jobb. Så konsentrerad i mobilen märker jag knappt att jag går in i någon.

'Shit, förlåt' sa han och jag kollade upp.

'Jag ska säga förlåt, du fick ju glass på hela din tröja' sa jag och höll en hand för munnen.

'Sluta, det var bara en liten fläck' sa han och jag gav honom min sarvett så han kunde torka bort det. 'Får jag bjuda dig på en ny glass?'

Han log charmigt mot mig och jag tvekade lite.

Men jag hade ingen lust att mista en vän nu, och jag behöver verkligen någon annan än mamma.

'Visst' svarade jag och log.

'Så, bor du här?' frågade han och jag skakade på huvudet.

'Är här med min mamma' svarade jag och han nickade.

'Okej, vart kommer du ifrån?'

'Jag kommer ifrån Kanada, men just nu bor jag i NewYork och jag har gjort det största delen av mitt liv' svarade jag och han nickade.

'Jag kommer också från Kanada' sa han och jag skrattade. 

'Vilket sammanträffande'

Resten utav konversationen flöt på och jag behövde inte heller gå till mamma.

'Så, vart är din mamma nu?'

'Hon jobbar' sa jag och suckade tyst.

'Mycket?' frågade han och jag skrattade till.

'Mhm, hela tiden, jag träffar knappt min mamma' svarade jag och han nickade.

'Din pappa?'

'Han jobbar i Kina, så vi träffas inte så ofta' 

'Så din pappa jobbar i Kina, din mamma jobbar här och ni bor i New York, hur går det?' frågade han och jag skrattade.

'Jag bor hemma själv största delen utav året' svarade jag och han nickade.

'Är inte det lite tråkigt?'

'Nej, jag har mina vänner och min..' jag avbröt mig själv och tänkte efter.

Jag ville säga min pojkvän, men allting var så komplicerat nu.

Jag vet knappt hur det är mellan mig och Aidan.

'Dina vänner och?' frågade han och jag skakade på huvudet.

'Min..' sa jag och kollade runt som efter inspiration. 'Min hund' sa jag snabbt och han kollade på mig.

'Vad heter den?' frågade han och jag log.

'Fluffy' svarade jag och han log gulligt.

'Vilket gulligt namn' sa han och log. 'Apropå det, vad heter du?' frågade han och jag skrattade.

'Alison' svarade jag och han log. 'Du?'

'Chaz' svarade han.

Jag var tvärsäker på att jag kände igen det namnet, och jag började mer och mer känna igen honom från någonstans.

Jag granskade honom och han kollade frågande på mig.

'Vadå?'

'Nejdå, ingenting'

Vi blev avbrutna av att min mobil ringde.

'Hallå?' svarade jag och hörde mamma på andra sidan.

'Hej gumman, hur är det?'

'Mamma, snälla' savarade jag och suckade.

'Jag har pengar åt dig..'

'Mamma, jag vill inte ha pengar'

'Är du säker på att du inte behöver lite? ingen fin tröja du vill ha?'

'Mamma, jag vill inte ha pengar och jag vill inte ha en tröja'

'Är du säker? det är viktigt att du säger till om du vill ha något'

'Om jag skulle velat ha det skulle pengarna du redan gett mig räckt till det och lite till, du behöver inte ge mig mer'

'Okej, men ring om det är något, hoppas du har roligt'

'Hej då' sa jag och la på.

Chaz kollade frågande på mig samtidigt som det såg ut som att han skulle brista ut i skratt.

'Kom' sa han och vi började gå.

'Vill du ha en dricka eller något?' frågade han och jag skrattade lite.

'Du börjar låta som min mamma, om jag vill det har jag råd med det själv' svarade jag och Chaz skrattade.

'Guud' sa jag och kollade ner i marken samtidigt som jag gömde mitt huvud i händerna.

'Vadå?' frågade Chaz och jag kollade på honom.

'Min mamma är där borta' svarade jag och suckade.
'Vem då, hon som är påväg hitåt?' frågade han och jag nickade. 'Hon ser ju ut att vara din syster eller något' sa han och jag skrattade.

'Det är inte varje dag man hör det' svarade jag och han skrattade.

'Hej raring' sa mamma och kramade mig.

'Hej mamma' sa jag och log fejkat. 'Vad gör du här?' sa jag och försökte låta glad.

'Jag har rast och skulle ner och köpa en kaffe' sa hon och log mot mig. 'Vänta' sa hon och började gräva i sin väska.

Jag gjorde ett plågat ansiktsuttryck mot Chaz och mimade "Hjälp mig" oc det enda han gjorde var att stå där och försökte hålla sig för skratt. 

'Här' sa hon och höll fram pengar. 

'Nej tack, jag står nog över' 

'Ta dem' sa mamma och jag skakade på huvudet. 

'Jag behöver dem inte' 

Mamma tryckte ner dem i handen på mig och började sen gå. 

'Tjingeling' sa hon och log. 

'Vad är det den kvinnan inte förstår?' sa jag och kollade på Chaz som nu vek sig av skratt. 

'Din mamma var inte så farlig, men dina ansiktsuttryck slår allt' sa han och jag kollade frågande på honom. 'Det såg ut som att du skulle springa där ifrån vilket sekund som helst'

Jag skakade på huvudet.

'Jag hoppas att mamma inte såg det' sa jag och suckade. 'Jag skulle typ kunna donera pengar nu' sa jag och tryckte ner pengarna bland alla de andra i min plånbok.

'Vad ska vi göra?' frågade jag och kollade på Chaz som ryckte på axlarna.

'Ingen aning'

'Vi kan gå hem till mig, eller till hotellet' sa jag och Chaz log.

'Varför inte?'

Påväg hem pratade vi om allt möjligt.

Jag kunde inte ungå att tänka på hur mycket jag kände igen honom, men jag kunde inte, hur mycket jag än försökte, komma på varför eller från vad.

'Hej Mason, trevlig dag?' sa jag och log mot Mason som log tillbaka.

'Jätte trevlig, och din?'

'Utmärkt' svarade jag och han log mot mig innan jag sen gick vidare med Chaz mot hissen.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag tog laptopen, och när jag gick in på mitt rum var jag noga med att se till att ingen var i mitt rum och att dörren var stängd riktigt. Jag satte mig på sängen, startade datan och gick in på min skype. Till min lycka var Aubrey inne. Jag r...

Jag och Chaz stannade vid en tom lekplats och satte oss på varsin gunga. Jag tog tunga andetag och försökte slappna av. När Chaz frågade hur jag mådde brast allting. Tårarna började forsa ner för mina kinder och Chaz nästan flög fram till mig. ...

'What if they don't like me?' klagade jag och stannade. Klumpen i min hals växte och det kändes som alla mina organ i magen drog ihop sig till en knut. Jag svalde hårt flera gånger. 'They'll love you, I promise!' svarade Chaz och jag stannade. ...

Söndag, 21.30 Okej, jag borde ha packat innan, men jag var för upptagen med annat. Jag skyndade fram och tillbaka i mitt rum. Slängde kläder hit och dit, plockade fram hörlurar, plockade fram skor, slängde dem hit och dit. När jag packat halv...

'Hej, du måste vara Julia' sa kvinnan som jag antog var Jakobs mamma. Jag nickade och vi log mot varandra. 'Jag heter Linda, jag är Jakobs mamma' sa hon sen och log ännu bredare. 'Jakob har sagt mycket bra om dig' 'Mamma, det räcker' sa Ja...