'Kom igen, var inte sur' sa Jakob, men jag ignorerade honom bara.

'Jag har sagt förlåt, jag skojade ju bara' fortsatte han, men jag fortsatte ignorera honom.

'Juliia' sa han utdraget och började peta på mig.

Jag suckade irriterat.

'Vad vill du?' sa jag och han log.

'Du pratar med mig' sa han och jag skakade sakta på huvudet, men hans leende var väldigt smittsamt, och jag kunde inte hjälpa att ett litet leende spreds på mina läppar.

'Jag visste att jag kunde få dig att prata med mig igen' sa han och petade mig i sidan, vilket fick mig att ryckte till lite.

'Ja, okej, du är förlåten' sa jag och de andra skrattade.

Tillslut smittades jag av deras skratt och började också skratta.

'Kram?' sa han och jag suckade, men gjorde som han sa.

Jag slöt mina ögon och lät mig själv sjunka in i hans famn, som var förvånansvärt mysig.

Efter en stund släppte han taget om mig och log.

Hans leende var väldigt gulligt, om jag ska vara ärlig.

Jag tyckte faktiskt att han var väldigt, snygg, söt och gillig på samma gång, vilket jag aldrig skulle erkänna.

Det pirrade lite i magen av att titta in i hans ögon, de varma bruna ögonen som tindrade som en vacker natthimmel full av stjärnor.

Jag trodde aldrig att jag skulle säga det, men jag tror nog att jag hade börjat få känslor för honom.

'Lia!' sa Aubrey och drog mig upp ur sängen, men så fort hon släppte taget om mig flög jag tillbaka undertäcket och drog det över huvudet.

'Sluta slöa, gå upp, det är typ helt underbart väder ute juuu!' sa hon klagande och började rycka i mig.

'Gå ut från mitt rum och låt mig sova' muttrade jag och suckade.

'Julia, gå upp nu, kom igen'

'Bara gå ut från mitt rum och lämna mig i fred, jag. vill. sova.' sa jag och blängde på henne innan jag sen drog täcket över huvudet igen.

'Var sur då, så går väl jag och de andra ut och njuter av det fina vädret' sa hon och stängde dörren efter sig.

Jag lyssnade på hennes fotsteg som tonade bort ned för trappan.

Jag och de andra.

Vilka andra?

Just det, Jakob, Jonathan, och var det Simon han hette?

Jag suckade och blundade igen.

Det tog inte lång tid innan sömnen tog över igen.

Jag vaknade utav att någon drog i mina ben.

'Gå upp nu!' sa någon och jag bara mumlade något ohörbart, jag var inte ens säker själv på vad det var jag sa, eller skulle säga.

'Du hade väl inte planerat att stanna i sängen hela dagen?' fortsatte rösten och jag suckade och drog av mig täcket för att mötas av ett par varma bruna ögon, Jakob.

'Om jag hade det då?' svarade jag sen och han skrattade.

'Det kommer jag inte låta dig göra ändå' sa han och jag suckade högt och drog sen täcket över huvudet igen.

'Bara gå ut och låt mig sova färdigt så blir allting bra' muttrade jag surt, men kunde inte låta bli att le av tanken på att Jakob var där.

'Julia, du ska gå upp nu, tvinga mig inte att dra upp dig ur sängen' sa han och jag muttrade något ohörbart innan jag sen reste mig upp, föste ut honom ur mitt rum och sen gick in på toaletten.

Jag tvättade ansiktet och borstade igenom mitt hår innan jag sen suckade och gick ner för trappan till köket.

Jag hade fortfarande på mig mina korta sovshorts och min sovtröja som slutade ungefär vid naveln.

Jag hällde upp ett glas juice och drack snabbt upp det innan jag sen gick in i vardagsrummet och kollade ut genomfönstret.

Alla badade, men jag hade ingen lust med att gå ut, jag ville bara sova, det ville jag alltid.

'Herregud, har de döda vaknat till liv?' sa en röst bakom mig och jag ryckte till för att sen vända mig om och kolla på Jakob som log skämtsamt mot mig.

'Ha ha, väldigt roligt' sa jag ironiskt och han skrattade lite.

'Kom igen, var inte så tråkig, gå upp och byt om och häng med ut och ha kul?' sa han och jag skakade på huvudet, för att sen lägga mig ner på soffan.

Jag övervägde att gå och hämta filten som låg i fåtöljen precis bredvid, men jag orkade inte.

'Uh uh uh, inget sånt beteende nu' sa Jakob och jag muttrade lite och gav honom en dödsblick.

'Låt mig sova' sa jag och jag tryckte ner mitt huvud i den mjuka kudden.

Jag brukade aldrig vara på bra humör på morgonen, eller ja, morgonen för mig.

Hur mycket var klockan ens?

Jag minns inte ens om den var halv ett eller halv två, kanske halv tolv.

Jakob började putta lite på mig för att få upp mig, och jag försökte sparka honom, vilket inte gick så bra.

Efter en stund slutade det med att jag låg med överkroppen på golvet och underkroppen i soffan.

Jag suckade och blundade.

Jag kunde ju lika gärna sova så.

'Du är helt hopplös, vet du det?' sa Jakob och jag svarade, utan att öppna ögonen.

'Det händer ibland att folk nämner det' sa jag och låg kvar i några sekunder till, innan jag sen öppnade ögonen igen.

Jag reste mig tillslut upp och gick upp till mitt rum.

Jag bytte om till en neonrosa bikini och bara för att så tog jag på mig ett par jeansshorts och en usa magtröja.

Jag satte upp mitt långa blonda hår i en tofs och gick sen ner för trappan och ut till de andra.

'Tänka sig, hon lever' sa Aubrey och jag gav henne en dödsblick.

Jag tog sen av mig de meningslösa shortsen och tröjan och la mig sen ner på en av solstolarna vi hade i trädgården.

Jag tog på mig mina solglasögon och det tog inte lång tid innan jag var inne i en värld för mig själv.

När jag öppnade ögonen igen och tog av mig solglasögonen vet jag inte riktigt hur länge jag hade legat där.

Jag kollade runt och såg Jakob ligga i en solstol bredvid mig.

Vart var alla andra?

Precis som att Jakob kunde läsa mina tankar sa han något, utan att kolla på mig.

'De åkte hem till Aubrey. Hennes mamma ville att hon skulle göra en sak' sa han och jag nickade.

Vart var min mobil? 

Jag reste mig upp och gick in och upp till mitt rum.

Jag letade en stund efter mobilen innan jag sen hittade den i min jackficka.

Jag hade fått ett sms utav mamma.

1 nytt meddelande

Från Mamma

"Hej gumman, det har varit en krock och vi kan inte komma förbi förrän imorgon.

Vi kommer hem senast klockan 18.30 imornkväll.

Älskar dig.

Kram, mamma"

Jag la ner mobilen på skrivbordet och vände mig om.

Jag ryckte till när jag såg Jakob stå i dörröppningen.

'Vad var det?' frågade han och jag skakade på huvudet.

'Det var bara mamma som sa att dme inte kan komma hem idag, utan de kommer hem imorgon istället' sa jag och Jakob nickade och log mot mig.

Det var något i hans leende, det var inte som alla andra, han var inte heller som alla andra.

Det var något med honom jag gillade, han var speciell.

Det började pirra i min mage när jag kollade in i hans ögon och jag log lite.

Jag gick sen förbi honom ut i hallen.

Vi båda gick ner till trädgården igen och satte oss i varsin solstol.

Jag kunde inte låta bli att slänga en hasitg blick på Jakobs mage.

Jakob var en blond/brunhårig kille, jag vet inte riktigt vilken hårfärg, det var någon blandning, han hade varma, bruna ögon och han var väldigt vältränad.

Han hade sixpack och hans kropp hade blivit gyllenbrun av solen, precis som min.

Det kunde inte vara sant, hade jag börjat gilla honom?

Jag hade inte känt honom länge, men vi har ju gått i samma skola sen vi var små, och jag har ju alltid vetat vem han var, men ändå.

Det går inte, nej, jag gillar inte honom, det kan jag inte göra.

Tänk om han inte gillar mig tillbaka, vad ska jag göra då?

Fast jag behöver inte vara orolig eftersom att jag inte gillar honom, det gör jag inte.

Jag suckade, tog på mig mina solglasögon och blundade sen.

När klockan var halv fem var solen fortfarande högt på himlen, och vi alla gick ut till poolen.

Alla hoppade i och badade, utom jag som la mig i solen. 

Det tog inte lång tid innan jag kände två starka armar lyfta upp mig och jag tog av mig solglasögonen.

Det var Jakob.

Det pirrade i hela min kropp av att vara så nära honom.

Han tog mina solglasögon och slängde dem på solstolen innan han sen började gå mot poolen.

Det tog inte lång tid för mig att fatta vad han skulle göra.

'Jakob, nej, släpp ner mig, Jaaaakob' sa jag och höll hårt med armarna runt hans hals.

'Jag ska släppa ner dig' sa han och flinade mot mig.
'Jag menar inte i vattnet, Jakob, sluta!' sa jag och höll ännu hårdare kring hans hals.

Han försökte få ner mig i vattnet, och jag försökte desperat att hålla mig kvar.

Tillslut kunde jag inte hålla mig kvar och föll rakt ner i vattnet.

När jag kom upp igen puttade jag i Jakob, men han drog med mig ner igen.

När klockan var runt sex-halv sju var vi trötta på att bada.

Simon och Jonathan hade behövt gå hem, så det var bara jag, Aubrey och Jakob kvar.

När Jakob gick för att gå på toa kollade Aubrey på mig.

'Herregud, Jonte är såååå snygg' sa hon och jag skrattade.

'Men säg det till honom då' sa jag, men Aubrey bara kollade på mig som att jag var dum i huvudet.

'Är du dum? det kan jag ju inte göra' sa hon och skakade på huvudet som att jag inte förstod något.

Plötsligt lös hennes ansikte upp i ett brett leende och hon flinade mot mig.

'Så, vad är det på gång mellan dig och Jakob?' sa hon vilket fick mig att rodna, väldigt mycket.

Jag skrattade till lite nervöst.

'Det är ingenting på gång mellan oss' sa jag och Aubrey skrattade.

'Verkligen inte' sa hon ironiskt och jag började rodna mer.

Jag var helt säker på att jag såg ut som en tomat.

'Så, gillar du honom?' frågade hon och jag kollade ner i golvet.

Jag visste inte vad jag skulle svara, eller om jag skulle svara över huvudtaget.

Plötsligt kom Jakob in i rummet och jag och Aubrey blev helt tysta.

Tänk om han hört allting?

Jag hade ju inte sagt att jag gillade honom, men jag hade inte heller sagt att jag inte gjorde det.

Just då ville jag bara sjunka genom soffan och försvinna ner i golvet.