'Jag har nog aldrig haft såhär ont efter att ha använt ett par klackskor någon gång' sa Aubrey och tog plågsamt av sig sina skor.

Jag tog också av mina och nickade.

'Du kan få låna kläder och skor av mig om du inte vill ha på dig det där hela dagen' sa jag och hon nickade tacksamt.

Vi gick tillsammans upp till mitt rum och jag gick fram till min garderob.

Jag valde att ta på mig ett par vita jeansshorts, ett mörkrosa linne med vit text som det stod LIKE på och ett par rosa vans.

Aubrey lånade ett par ljusa jeansshorts, ett grått, lite pösigare linne och ett par röda converse.
'Det är ungefär en halvtimme kvar tills vi ska träffa mamma, pappa och mina bröder vid den där kinaresturangen i stan' sa jag och Aubrey nickade.

'Mamma och pappa vill att vi kommer och hälsar på dem snart, de har presenter till dig och så' sa mamma och jag nickade.

Jag tog en till gaffel med mat och sa inte så mycket mer.

'Hur känns det att ha gått ut nian?' frågade Rickard sen efter ett tag och jag log lite mot honom.

'Det känns riktigt skönt faktiskt' svarade jag och han nickade.

'Jag kommer ihåg när André gick ut nian. Han var så full när han kom hem att han inte ens visste vart han var'

'Vet du, jag kommer faktiskt ihåg när du gick ut nian, det var inte så nyktert det heller' sa André innan Rickard hunnit längre och jag skrattade roat och tog en till gaffel mat.

Det var i sånna här tillfällen som jag älskade min familj och var glad för att just jag hade det så bra.

'Skynda, jag måste ha mitt smink!' sa jag högt och knackade hetsat på dörren till mitt badrum.

'Ja, ta det lugnt, jag öppnar snart!' sa Aubrey högt tillbaka och öppnade sen dörren.

Jag hämtade snabbt mitt smink innan hon se stängde och låste igen.

Jag sminkade mig och fixade mitt hår, innan jag sen tog på mig ett par svarta byxor, ett linne med USA flaggan där fram och ett par svarta klackskor.

Jag satte mig ner på min säng och tog upp min mobil, men inget nytt hade hänt.

Jag satt en stund och väntade på att Aubrey skulle bli klar.

Efter några tio minuter kom hon ut från toaletten.

Hennes mörkbruna hår var lockat och hängde perfekt längs hennes ansikte.

Hennes ögon var snyggt målade och hon hade nog stått ett tag och valt ut en ögonskugga som passade perfekt till hennes riktigt mörka ögon.

Hon hade på sig ett par mörka jeans, ett rosa skjortlinne (hahah eb?!) och ett par ljusa jeffrey campbell.

Jag log när jag kollade på henne och hon kollade frågande tillbaka.

'Kom nu' sa jag bara och vi gick ner för trappan.

Klockan hade redan hunnit bli fyra, och vi skulle vara hemma hos Emma halv fem, och det tog ungefär en halvtimme med buss från mig till henne, och det tog kanske tio minuter att gå från busshållplatsen till hennes hus.

Alla hade egentligen velat vara hos mig, men det blev inte så för mina föräldrar var hemma och så.

Tillslut valde vi att vara hos Emma istället.

'Vi går nu' sa jag högt när jag och Aubrey stod i hallen på väg ut.

'Okej, var försiktigt gumman, ta det lugnt nu, okej?' sa mamma och jag skakade lite på huvudet.

'Jag lovar, hej då'
På väg hem till Emma tänkte jag rätt mycket.

Tänk att detta var sista gången tillsammans med hela klassen, helt sjukt egentligen.

Jag hade gått i denna klassen i hela mitt liv, sett nya folk börja och sluta.

Aubrey hade ju bara gått där i två år.

Men det skulle bli skönt att komma där ifrån ändå, man kan ju inte hålla på hela livet.

När vi var framme hos Emma var vi ju lite sena.

Klockan var fem eller något, men ingen tyckte det gjorde något.

Alla i klassen satt och drack lite vin och öl, pratade om saker som hänt, pratade om helt ovesäntliga saker, och vi hade det allmänt trevligt.

Jag skulle nog sakna dem rätt mycket ändå.

Men jag kände mig rätt fri ändå, nu kunde jag bara pusta ut.

Jag vet inte riktigt hur jag och Aubrey hamnade där, men tillslut var vi hemma hos Alexander.

Det var värsta festen, och jag kommer egentligen inte ihåg så mycket.

Jag minns att det var jag, Aubrey, Alexander och några killar till ifrån våran klass, resten utav folket kände jag inte.

Jag är inte säker på att Alexander gjorde det heller, för han verkade lite förvånad angående vissa personer.
Jag kommer ihåg att jag ena sekunden satt ner och lyssnade på musiken, och sekunden efter var jag uppdragen till dansgolvet med en öl i handen.

Det var ju allt utom tråkigt kan man ju säga.

Tillslut blev jag trött, och gick för att leta efter toaletten.

Jag stannade tvärt när jag såg Alexander sitta och hångla med en tjej i ett hörn.

Jag vet inte riktigt varför, men det gjorde så ont inom mig.

Jag kände mig lämnad, det kändes helt fel, och för ett tag ville jag spy.

Jag kunde inte förklara varför jag kände så, jag menar, jag hade ju Jakob, men ändå kunde jag inte hindra tårarna från att tränga upp i ögonen.

Jag svalde hårt flera gånger när jag i desperat försök försökte finna en toalett.

När jag tillslut hittade en låste jag noga och satte mig ner på toastolslocket.

Tårarna hade redan börjat forsa ner för mina kinder och jag grät så mycket att jag knappt fick luft till mina lungor.

Varför kände jag så?

Jag hade Jakob, och Alexander var inte min, men varför kände jag så?

Jag försökte hålla tillbaka tårarna, försökte få dem att sluta rinna.

Vad höll jag på med?

Vad var det som hände?

Känslan inuti mig gjorde så ont, så fruktansvärt ont, men varför?

Jag skulle inte känna så, det var inte meningen att jag skulle känna så! 

Det var bara Alexander, Jakob var min pojkvän. 

Jag reste mig upp och kollade mig i spegeln. 

Som tur var hade jag haft vattenfast mascara och eyeliner. 

När jag fått stopp på gråtandet var mina ögon röda och mina kinder våta. 

Jag torkade bort tårarna från kinderna och försökte få mina ögon att se normala ut, innan jag gick ut och försökte hitta Aubrey. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag tog laptopen, och när jag gick in på mitt rum var jag noga med att se till att ingen var i mitt rum och att dörren var stängd riktigt. Jag satte mig på sängen, startade datan och gick in på min skype. Till min lycka var Aubrey inne. Jag r...

Jag och Chaz stannade vid en tom lekplats och satte oss på varsin gunga. Jag tog tunga andetag och försökte slappna av. När Chaz frågade hur jag mådde brast allting. Tårarna började forsa ner för mina kinder och Chaz nästan flög fram till mig. ...

'What if they don't like me?' klagade jag och stannade. Klumpen i min hals växte och det kändes som alla mina organ i magen drog ihop sig till en knut. Jag svalde hårt flera gånger. 'They'll love you, I promise!' svarade Chaz och jag stannade. ...

Söndag, 21.30 Okej, jag borde ha packat innan, men jag var för upptagen med annat. Jag skyndade fram och tillbaka i mitt rum. Slängde kläder hit och dit, plockade fram hörlurar, plockade fram skor, slängde dem hit och dit. När jag packat halv...

'Hej, du måste vara Julia' sa kvinnan som jag antog var Jakobs mamma. Jag nickade och vi log mot varandra. 'Jag heter Linda, jag är Jakobs mamma' sa hon sen och log ännu bredare. 'Jakob har sagt mycket bra om dig' 'Mamma, det räcker' sa Ja...